Utrikesdepartementet Statsrådet Lövin Till riksdagen <br />
<div class="dok"><style>
div.dok {max-width: 520px;}
table {max-width:520px;}
table.border {
color:#333333;
border-width: 1px;
border-color: #666666;
border-collapse: collapse;
}
table.border th {
border-width: 1px;
padding: 1px;
border-style: solid;
border-color: #666666;
background-color: #999999;
}
table.border td {
border-width: 1px;
padding: 1px;
border-style: solid;
border-color: #666666;
background-color: #ffffff;
}

.webbtabell {
margin-top:10px;
}

th, td {
border-collapse:collapse;
}

li.wdlist, p {
font-family:verdana;
zfont-size:90%;
}

h1 {font-size:105%;}
h2 {font-size:100%;}
h3 {font-size:95%;}

.bildtext { font-family: monospace; }

.bold {font-weight:bold;}
.italic {font-style:italic;}
.underline {text-decoration:underline;}
.superscript {vertical-align: super;font-size:70%;}
.subscript {vertical-align: sub;font-size:70%;}
.strike {text-decoration:line-through;}
.level0 {text-indent:5px;}
.level1 {text-indent:20px;}
.level2 {text-indent:35px;}
.level3 {text-indent:50px;}

</style><div class="body"><p>Svar på fråga 2020/21:1293 av Markus Wiechel (SD)<br />Sveriges bistånd till FN och andra multilaterala organisationer</p>

<p>Markus Wiechel har frågat mig hur det kommer sig att en så stor del av det svenska biståndet slussas till multilaterala organisationer och om jag ser något problem med detta mot bakgrund av önskan om en hög grad av transparens.</p>

<p>Gränsöverskridande utmaningar, såsom klimatkrisen och den pågående Covid 19-pandemin, kräver robust multilateralt samarbete och välfungerande och välfinansierade multilaterala institutioner. Stödet till och genom FN bidrar både till konkreta resultat för människor på marken och till att stärka det multilaterala systemet som sådant.</p>

<p>FN-organisationerna har en bredd, landnärvaro och genomförandekapacitet som omöjligen kan mobiliseras enbart inom det bilaterala biståndet. Därtill har de ofta en unik normativ och sammankallande funktion. De är helt centrala inom t.ex. det humanitära biståndet, klimatarbetet och på andra områden som kräver internationellt samarbete. I hanteringen av covid 19-krisen har de visat sig helt oundgängliga. Sveriges omfattande stöd till FN-organisationerna är en spegling av att regeringen och Sida bedömt dessa som lämpliga och effektiva kanaler för svenskt bistånd.</p>

<p>FN är sedan länge en hörnsten i svensk utrikespolitik. Sveriges kärnstöd ger oss goda möjligheter att föra en dialog med FN om organisationernas inriktning och att verka för svenska prioriteringar. Därmed får Sverige ett inflytande som går utöver våra omedelbara finansiella bidrag.</p>

<p>Sverige verkar bland annat aktivt för att organisationerna ska ha starka system för uppföljning, kontroll och transparens. Genom att vara en stor bidragsgivare till FN kan vi bidra till stärkt transparens, inte bara gällande hur de svenska medlen används utan även gällande FN:s arbete i stort.</p>

<p>UD följer systematiskt upp användningen av kärnstödet till FN och att Sida ställer samma krav på FN-organisationerna som på andra bidragsmottagande organisationer.</p>

<p>I Sveriges politik för global utveckling (prop. 2003/03:22) tydliggörs att det multilaterala och bilaterala utvecklingssamarbetet ska ses i ett samlat perspektiv. De två är kompletterande och ömsesidigt förstärkande i Sveriges arbete för global utveckling.</p>

<p>Stockholm den 27 januari 2021</p>

<p>Isabella Lövin</p>

</div></div>