Svar på fråga 2020/21:122 av Margareta Cederfelt (M)
Ekonomisk tillväxt på kommunal nivå

Margareta Cederfelt har frågat finansministern om hon på något sätt avser förändra de ekonomiska transfereringarna som i vissa avseenden kan vara negativa för tillväxten, det vill säga den kommunala inkomstutjämningen.

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

Det kommunalekonomiska utjämningssystemet syftar till att skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar för kommuner och regioner att tillhandahålla sina invånare likvärdig service, oberoende av kommuninvånarnas inkomster och andra strukturella förhållanden. Den största delen av utjämningen i systemet sker inom inkomstutjämningen, som i huvudsak finansieras med statliga medel.

Riksrevisionen konstaterade i sin granskning av det kommunalekonomiska utjämningssystemet, som redovisades i granskningsrapporten Det kommunala utjämningssystemet – behov av mer utjämning och bättre förvaltning (RiR 2019:29) att inkomstutjämningen har stor betydelse för kommunernas möjlighet att ge invånarna likvärdig service utan större skillnader i skattesatser. Riksrevisionen bedömde att inkomstutjämningen fungerar som avsett. Utjämningen inom systemet är långtgående men inte fullständig, i enlighet med lagstiftningens förarbeten. Regeringen instämde i denna slutsats (skr. 2019/20:77).

Riksrevisionen har även granskat huruvida det finns tillväxthämmande incitament i systemet för inkomstutjämning mellan kommuner (RiR 2020:11). Riksrevisionen drog då slutsatsen att det saknas evidens för huruvida graden av utjämning i inkomstutjämningen påverkar tillväxten i skattekraft negativt. Regeringen ska senast den 21 oktober överlämna en skrivelse till riksdagen med anledning av granskningsrapporten.

Stockholm den 7 oktober 2020

Lena Micko