av David Lång (SD)
till Finansminister Magdalena Andersson (S)
Historiskt var den långsiktiga trenden för skattetrycket ökande under förra seklet fram till mitten av 1980-talet, och sedan dess har skattetrycket successivt sjunkit något. Dock ligger Sveriges skattetryck fortsättningsvis en bra bit över det internationella genomsnittet för OECD-länderna. Regeringen har under innevarande regeringsperiod i motsats till den långsiktiga trenden successivt höjt skattetrycket med cirka 4–5 procent genom bland annat höjda miljö- och energiskatter inom ramen för den gröna skatteväxlingen. Denna växling av höjda skatter är avsedd att finansiera sänkningar av inkomstskatter. Men höjningarna finansierar också ökade utgifter i staten, vilket föranleder det höjda skattetrycket.
Riksrevisionen publicerade den 8 december 2020 granskningsrapporten RiR 2020:25 angående regeringens prognoser över framtidens skatteintäkter och förändrad energianvändning. Riksrevisionens slutsats är att regeringen inte tar höjd för att energi- och koldioxidskatter kommer att minska i framtiden. Enligt Riksrevisionen börjar regeringens överskattning av statens skatteintäkter märkas 2024, varefter den förväntas öka till ungefär en halv procent av bnp, vilket motsvarar 25 miljarder kronor i dagens penningvärde och med dagens bnp. Detta belopp motsvarar en fjärdedel av de totala skatteintäkterna från energi, miljö och vägtrafik. Därmed har riksdagen inte fått en korrekt bild av hållbarheten i de offentliga finanserna på sikt.
Riksrevisionen slår fast att det framtida skattebortfall som förutspås innebär ett behov av ökad finansiering för att inte försämra de offentliga finanserna – med andra ord högre skatter, lägre utgifter eller ökad upplåning.
Med anledning av detta vill jag fråga finansminister Magdalena Andersson:
Avser ministern och den nuvarande regeringen att höja skatter för att täcka upp för de försämrade offentliga finanserna i framtiden och i så fall vilka skatter?