av David Lång (SD)
till Finansminister Magdalena Andersson (S)
Den senaste tiden har vi sett exempel på hur kommunsektorn haft stora ekonomiska utmaningar samtidigt som vi drabbats av en pandemi som medför att stora delar av beskattningsunderlaget reduceras. Det har angetts att fyra av fem kommuner har ekonomiska svårigheter och överväger besparingar, vilket vi fick signaler om redan innan pandemin. Utöver detta har arbetslösheten ökat under det senaste året. Trots att staten kraftigt ökat ersättningarna till kommunerna har det blivit alltmer oklart om statens skatteintäkter verkligen kommer att vara tillgängliga i framtiden som prognostiserat.
Riksrevisionen publicerade den 8 december 2020 granskningsrapporten RiR 2020:25 angående regeringens prognoser över framtidens skatteintäkter och förändrad energianvändning. Riksrevisionens slutsats är att regeringen inte tar höjd för att energi- och koldioxidskatter kommer att minska i framtiden. Enligt Riksrevisionen börjar regeringens överskattning av statens skatteintäkter märkas 2024, varefter den förväntas öka till ungefär en halv procent av bnp, vilket motsvarar 25 miljarder kronor i dagens penningvärde och med dagens bnp. Detta belopp motsvarar en fjärdedel av de totala skatteintäkterna från energi, miljö och vägtrafik. Därmed har riksdagen inte fått en korrekt bild av hållbarheten i de offentliga finanserna på sikt.
Riksrevisionen föreslår i sin rapport att regeringen utvecklar metoden för att beräkna skatteintäkter på lång sikt så att den fångar utvecklingen på klimat- och energiområdet samt att regeringen ger Energimyndigheten i uppdrag att återkommande ta fram ett huvudscenario över Sveriges energisystem på lång sikt.
Med anledning av detta vill jag fråga finansminister Magdalena Andersson:
Avser ministern och regeringen att vidta de åtgärder som Riksrevisionen föreslår för att leverera mer relevanta prognoser till riksdagen i fortsättningen?