Fråga 2020/21:908 Familjeveckan och Sveriges bnp

av Ann-Sofie Alm (M)

till Finansminister Magdalena Andersson (S)

 

Mitt under brinnande pandemi, när Företagssverige flaggar för att våren kommer att kantas av uppsägningar och konkurser, kommer regeringen med förslaget om att införa en ny förmån för föräldrar i socialförsäkringsbalken: familjedagspenning, som i dagligt tal kallas familjeveckan.

När Sverige behöver en strategi och en handlingsplan för hur vi ska återstarta Sverige efter pandemin, när vi brottas med hur sjukskrivna ska tas om hand på rätt sätt och hur vi ska kunna finansiera det, när ett utdrag ur dagspressen ser ut som ett manus till en amerikansk gangsterfilm och polis och rättsväsen behöver mer resurser, då vill regeringen ta fullt friska och arbetsföra människor ur arbete för att de med skattepengar ska kunna vara lediga en vecka med familjen.  Jag vill närmast benämna det som verklighetsfrånvänt.

Det är naturligtvis svårt att göra prognoser under en pandemi (prognosen för bnp för 2020 var cirka 5 115 miljarder kronor i maj 2019, enligt Konjunkturinstitutet), men givet vad januariavtalet stipulerar och att löneinkomsterna beräknas sjunka med cirka 0,27 procent till följd av förslaget, och givet att antalet arbetade timmar i ekonomin på sjunker med samma andelstal, kommer bruttonationalprodukten (bnp) att minska med motsvarande.

Riksdagens utredningstjänst har gjort en beräkning om påverkan på bnp om förslaget om familjevecka genomförs. Beräkningen gäller för år 2020. Om minskningen i antalet arbetade timmar får fullt genomslag i produktionen för år 2020 skulle bnp att minska med cirka 14 miljarder kronor jämfört med om förslaget inte genomförs. Det innebär att det även i framtiden kommer att finnas ett bortfall i bnp, allt annat lika, om inga åtgärder för att kompensera bortfallet vidtas.

Med anledning av detta vill jag fråga finansminister Magdalena Andersson:

 

Vilka åtgärder tänker ministern vidta för att kompensera för det bortfall i bnp som familjeveckan åstadkommer?