av Björn Söder (SD)
till Statsrådet Peter Eriksson (MP)
I regeringens strategirapport för strategin for Sveriges internationella utvecklingssamarbete avseende Palestina 2015–2019 från den 22 september 2020 går det att läsa att ”den totala finansieringen via utvecklingssamarbetet utgör ca 15 procent av Palestinas nationella budget”.
I regeringens Strategi för Sveriges internationella utvecklingssamarbete i Palestina 2015–2019 står att läsa:
”Sverige har lång erfarenhet av stöd till demokrati och mänskliga rättigheter i Palestina. Detta mervärde ska tillvaratas i stödet till den Palestinska myndigheten. Inriktningen ska vara att stärka myndighetens möjlighet att ta ansvar för att medborgarnas rättigheter och behov tillgodoses i hela Palestina.”
Det är sedan länge i omvärlden både välkänt och väldokumenterat hur Palestinska myndigheten betalar ut så kallade terroristlöner till palestinier som begått terrorhandlingar mot judar och den israeliska staten. Likaså är det lika väldokumenterat hur Palestinska myndigheten i sina officiella dokument, sin kommunikation och sina läromedel använder sig av fruktansvärda antisemitiska skrivelser och budskap.
Sveriges regering har efter berättigade frågor från oppositionen gång på gång försökt svära sig fri genom att påstå att man tar ”avstånd från våld mot civila och tydliggjort att alla terrorhandlingar är förkastliga och måste fördömas” och att ”regeringen är också tydlig i dialogen med företrädare för Palestina om vikten av att ta avstånd från våld och hatpropaganda” (svar på fråga 2016/17:157). Man hävdar vidare att ”svenskt bistånd går självfallet inte till terrorism” (svar på fråga 2018/19:409) utan går till ”kompetenshöjande samarbete med miljömyndigheten inom bland annat klimatfrågor” och att det svenska Palestinabiståndet framför allt går till ”stärkandet av demokrati, mänskliga rättigheter, rättsstatens principer och jämställdhet” (svar på frågorna 2019/20:890, 2019/20:917 och 2019/20:930). I ett svar på undertecknads fråga 2019/20:1485 skriver statsrådet Peter Eriksson att ”svenska skattemedel går inte till terrorism. Biståndet till Palestina går till mottagare som verkar för demokrati, mänskliga rättigheter, jämställdhet, förbättrad miljö och stärkta livsvillkor för utsatta människor. Det kanaliseras via betrodda partnerorganisationer med goda kontrollmekanismer.”
Jag vill passa på att upplysa statsrådet att Sverige i dag finansierar flera projekt där den offentliga sektorn i Palestina är mottagare. Det handlar bland annat om kapacitetsbyggande av institutioner, som till exempel revisionsmyndigheten, och statsrådet måste ju själv även inse att oavsett om bistånden sker direkt till Palestinska myndigheten eller indirekt genom andra palestinska organisationer möjliggör detta att myndigheten kan frigöra egna ekonomiska medel och fortsätta stödja terrorism, terroristlöner och antisemitism.
På en tidigare fråga från undertecknad om finansiering av terroristlöner jämförde utrikesministern detta med socialbidrag. Hon svarade:
”Frågan om fängslade palestinier berör stora delar av det palestinska samhället och är nära kopplad till den kraftigt polariserade konflikten. PLO, som tog avstånd från terrorism 1988, anger att man betalar ut pengar till fängslade och skadade palestinier samt till döda och fängslades familjemedlemmar med utgångspunkten att dessa inte ska överges. I många fall handlar det om överlevnad i ett samhälle där få skyddsnät finns.” (Svar på frågorna 2019/20:890, 2019/20:917 och 2019/20:930.)
Dagens Nyheter hävdade nyligen att den Palestinska myndigheten är på väg att avskaffa sin modell för stöd åt dömda terrorister. Påståendet bygger på uppgifter från New York Times. Till New York Times säger Qadri Abu Bakr, ansvarig för verksamheten som samordnar löner till dömda fångar och deras familjer, att stödet inte längre ska grundas på hur länge man suttit fängslad. I stället ska stödet bygga på de faktiska ekonomiska behoven hos individ och familj. Men enligt den arabiska publikationen Al-Araby Al-Jadeed, baserad i Storbritannien, nekar Qadri Abu Bakr till uttalandet i New York Times. Och enligt Palestinian Media Watch publicerade partiet Fatah på en officiell Facebooksida den 19 november ett uttalande som löd:
”Lönerna till fångars familjer är inte förhandlingsbara och den palestinska ledningens ståndpunkt är fast och kommer inte att förändras, oavsett omständigheter och påtryckningar.”
Sedan tidigare har det framkommit att Palestinska myndigheten ämnar bädda in sitt finansiella stöd till terrorister och andra som dömts i andra löner. Man vill låta dessa, efter frisläppande, få jobb inom ramen för Palestinska myndighetens offentliga sektor. Därmed kan man hävda att det inte handlar om ersättning till följd av brott, utan för det arbete de senare utför, rapporterar Palestinian Media Watch.
Enligt DN har ”det fattiga självstyret betalat ut mellan en och två miljarder kronor om året” till dömda brottslingar och terrorister. Dessa beskrivs dock ofta som hjältar och martyrer av de styrande palestinska partierna Hamas och Fatah.
Trots detta fortsätter Sverige att årligen betala ut hundratals miljoner kronor i bidrag till Palestina – antingen genom olika projekt eller genom direktstöd till den offentliga sektorn, vilket möjliggör för Palestinska myndigheten att fortsätta finansiera dömda terroristers löner.
Av denna anledning vill jag fråga statsrådet Peter Eriksson:
Avser statsrådet att stoppa biståndet till Palestina för att hindra att dömda terrorister avlönas?