av Rickard Nordin (C)
till Statsrådet Per Bolund (MP)
År 2008 lanserades bitcoin, den första blockkedjan, med den bakomliggande drivkraften att skapa en möjlighet för människor att på ett oberoende sätt utföra värdeöverföringar utan inblandning av stater, banker och liknande institut som mellanhänder.
Det finns inget centrum eller styrande rättssubjekt bakom systemet, och kryptografiska lösningar i bitcoin medger säker autentisering mot systemet utan krav på koppling till användarens verkliga identitet. En bärande tanke bakom systemet är att vår integritet ska vara lika enkel att skydda i den digitala miljön som i den fysiska.
I Sverige finns det varken specifik reglering avseende saluföring av kryptovaluta eller krav på hur kryptovaluta ska nyttjas eller utvecklas. Det innebär dock inte att ansvaret är helt oreglerat, utan hänsyn måste tas till särskilda legala krav som kan bli aktuella i det enskilda fallet.
Under en längre tid har det funnits en debatt kring vilka banker som accepterar kryptotransaktioner och vilka som inte gör det. Vissa banker har också tydligt deklarerat sin restriktivitet kring transaktioner med kryptovalutor i syfte att förhindra bland annat penningtvätt. Tidigare i höstas rapporterade Sveriges Radio att flera företag som erbjuder pengaöverföringar till andra länder har fått sina banktjänster uppsagda med hänvisning till att det är en bransch med hög risk för penningtvätt och finansiering av terrorism.
Kraven på bankerna att upptäcka och rapportera misstänkta transaktioner har ökat, och i grunden handlar det om att de måste känna kunden och kunna säkerställa till vem och varför pengarna förs från en part till en annan.
I flera länder, liksom inom ramen för EU-samarbetet, pågår arbete med att utreda de juridiska baserna för hanteringen av kryptovalutor. Bland annat har ett stort antal länder gett ut vägledning kring hur kryptovalutor ska beskattas.
Mot denna bakgrund vill jag fråga statsrådet Per Bolund:
Har statsrådet påbörjat något arbete för att underlätta hanteringen av kryptovalutor ur ett konsumentperspektiv?