av Clara Aranda (SD)
till Socialminister Lena Hallengren (S)
Köerna till barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) har varit ett problem under många år. Det finns tydliga brister i tillgänglighet på många håll i landet, och i vissa regioner hinner personalen i snitt endast med att ta emot 1,5 barn per anställd och dag. Detta framkom i en rapport från Sveriges Kommuner och Regioner i somras.
Problematiken med långa väntetider till barn- och ungdomspsykiatrin är således inte ett nytt fenomen. År 2017 kunde ingen av landets 21 regioner leva upp till vårdgarantin, som innebär att ett besök ska äga rum inom 30 dagar efter den första kontakten med vården. Det finns också stora regionala skillnader när det gäller väntetider till barn- och ungdomspsykiatrin.
I en IVO-rapport från 2018 vittnar både personal och föräldrar om dålig samordning. Elevhälsa, socialtjänst, BUP och barnläkarmottagningar arbetar inte gränsöverskridande, vilket skapar en splittrad och osammanhängande vårdprocess. Långa väntetider till barn- och ungdomspsykiatrin beror bland annat på att behovet av vård har ökat. I och med rådande covid-19-pandemi finns det också risk för att vårdbehovet kan komma att eskalera, då den kris vi befinner oss i kan påverka barns och ungas psykiska hälsa negativt. Pandemin innebär också att viktig vård måste skjutas upp, vilket kan leda till att det senare vårdbehovet blir större och mer omfattande.
Med anledning av detta skulle jag vilja fråga socialminister Lena Hallengren följande:
Avser ministern att ta till ytterligare åtgärder för att komma till rätta med de långa köerna till barn- och ungdomspsykiatrin, då särskilt med anledning av covid-19-pandemins möjliga effekter på barns och ungas psykiska hälsa?