Fråga 2020/21:669 Förebyggande sjukpenning

av Maria Malmer Stenergard (M)

till Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)

 

Inspektionen för socialförsäkringen har nyligen publicerat en rapport om gällande regler för förebyggande sjukpenning. Den slutsats myndigheten drar i sin rapport är att reglerna för förebyggande sjukpenning inte fungerar som avsett för arbetet med att förebygga sjukdom, nedsatt arbetsförmåga och sjukfrånvaro.

Ett av de problem som identifierats är att reglerna gällande förebyggande sjukpenning fungerar dåligt för den med psykisk ohälsa eller diffusa symtom. Ett av skälen är att behandlings- eller rehabiliteringstid inte når upp till det nuvarande kravet om minst en fjärdedel av arbetstiden. Konkret kan det handla om att en kbt-behandling bara är en timme lång, vilket inte räcker för någon som exempelvis arbetar heltid. Utöver detta godkänner inte alltid Försäkringskassan de förekommande behandlingarna.

Psykiatriska diagnoser är sedan år 2014 den vanligaste sjukskrivningsorsaken. Utvärderingar visar att kbt-behandlingar mot psykisk ohälsa är mer effektiva om de sätts in före sjukskrivning och mindre effektiva om de sätts in efter sjukskrivningen.

Moderaterna har föreslagit att anställdas möjligheter till förebyggande åtgärder via arbetsgivaren ska stärkas. Arbetsgivare och medarbetare bör uppmuntras att använda förebyggande sjukpenning för att delta i rehabilitering som förebygger en eventuell sjukskrivning.

Inspektionen för socialförsäkringens rapport visar att det finns reformbehov inom den förebyggande sjukpenningen och att det behöver ske anpassningar.

Min fråga till statsrådet Ardalan Shekarabi är:

 

Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att förbättra möjligheten att använda den förebyggande sjukpenningen, och vilka konkreta förändringar planerar statsrådet för?