av Mats Nordberg (SD)
till Statsrådet Per Bolund (MP)
EU:s så kallade taxonomi för gröna investeringar börjar närma sig ett avgörande. Före årsskiftet ska EU fatta beslut om de första klassificeringsreglerna som definierar vilka verksamheter som ska ses som hållbara ur klimatsynpunkt, utan att orsaka signifikant skada ur andra hållbarhetsperspektiv.
Signalerna hittills tyder på att kommissionens arbetsgrupp kommer att föreslå detaljregleringar som kan göra det mycket svårt för näringar såsom skogsbruk och vattenkraft, med avgörande betydelse för såväl koldioxidbalansen som Sveriges ekonomi. Dessa näringar riskerar att inte accepteras så som hållbara näringar enligt EU:s måttstock.
En talesperson för Fortum noterar i en artikel i Altinget att regeringen har varit passiv i Bryssel och inte försvarat svenska intressen i förhandlingarna. Även finska och europeiska vattenkraftföretag ska ha noterat att det funnits en passivitet från Sveriges sida. Även undertecknads intryck från diskussioner i miljö- och jordbruksutskottet är att regeringspartierna och dess stödpartier inte tagit frågan på tillräckligt allvar.
Svensk vattenkraft är tillsammans med kärnkraften huvudanledningen till att Sverige i dag har en väl utvecklad tung industri med internationellt sett väldigt låga utsläpp av växthusgaser. Svenskt skogsbruk har genom god skogsskötsel under de senaste 100 åren kraftigt ökat tillväxten i den svenska skogen, vilket gör att den i dag och för varje ny dag binder oerhörda mängder atmosfärisk koldioxid, samtidigt som svensk skogsindustri visar vägen mot en framtida miljövänlig bioekonomi.
Det intryck som jag fått i riksdagens diskussioner och i dialog med berörda företag är snarast att regeringen tyst accepterar att miljörörelser lobbar fram ett regelverk inom EU som missgynnar Sveriges möjligheter att på ett ekonomiskt rimligt sätt utveckla bland annat vattenkraft och skogsbaserad bioekonomi.
Om inte regeringen tydligt framhåller betydelsen av en taxonomi som gynnar svenska näringar med stor betydelse för fossilfri energi och produkter med liten klimatpåverkan så kommer detta att försvåra Sveriges möjligheter att uppnå nettonollutsläpp med bibehållen industri och en stark ekonomi.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Per Bolund:
Vad tänker regeringen göra för att säkerställa att EU-regelverket kring taxonomin för hållbara investeringar blir till fördel för berörda svenska näringar och inte till ett hinder för Sverige i vår strävan att ytterligare minska nettoutsläppen med bibehållen och gärna ökad industriell kapacitet?