av Lars Hjälmered (M)
till Utrikesminister Ann Linde (S)
En grundläggande uppgift för svenska staten är att värna vår frihet och trygga vår suveränitet. Den uppgiften kräver ett starkt försvar och en stark försvarsförmåga i Sverige. Sveriges position inom förvars- och säkerhetspolitiken stärks genom öppenhet, handel och samarbeten mellan länder. Vi bygger fred och säkerhet bäst tillsammans med andra.
Läget i vår omvärld är mer oroligt än på mycket länge. Förnyad anspänning, ökad aggressivitet från Ryssland, terrorism och andra oroligheter har följt det lugn som kom efter murens fall. Omvärlden har förändrats liksom Europa. De tolv medlemsländer i EU som Sverige anslöt sig till är nu 28 och snart 27. Inom EU sker samarbete om bland annat försvars- och säkerhetspolitik. Sverige har under decennier samarbetat med Nato och Natoländer.
Det rimliga är att Sverige nu tar steget och söker medlemskap i Nato. Det exakta tillvägagångssättet bör utredas, och en medlemskapsprocess bör lämpligen ske samfällt med Finland. En färdplan för medlemskap bör tas fram.
Nato är i dag en annan organisation än för några decennier sedan. Fler länder är medlemmar, inte minst våra polska och baltiska grannar. Sverige har tecknat ett så kallat värdlandsavtal med Nato. Avtalet underlättar ytterligare samarbete mellan Sverige och Natos medlemsländer, men innebär också ett bevis på att Sverige säkerhetspolitiskt, inte minst av Ryssland, är att se som en del av Nato.
Frågan om ett svenskt medlemskap i Nato har delvis utretts i en utredning om försvarssamarbeten. Utredningen visade tydligt, baserat på fakta och seriös analys, att det mesta talar för ett svenskt medlemskap i Nato.
Det finns flera skäl för ett medlemskap. Nato är i dag en bredare organisation än förut. Tre av fyra EU-länder är medlemmar i Nato, och drygt nio av tio EU-medborgare bor i länder som ingår i Nato. Nato är också den ledande organisationen för att hantera kriser, står tillsammans med en stor försvarsförmåga, har en viktig roll i fredsbevarande insatser och spelar en avgörande roll i att öva och utveckla förmåga att hantera kriser. Sverige har dessutom ett sedan länge ett väl utvecklat samarbete med Nato och med Natomedlemmar samt har försvarsmaterial som är konstruerat så att det kan användas tillsammans med utrustning från Natoländer. Dock saknar vi som icke-medlem beslutsrätt och därmed fullständigt inflytande. Ett medlemskap ger Sverige makt och inflytande. Lägg till detta den ökade osäkerhet vi ser i Ryssland och hur ett svenskt medlemskap i Nato ökar vår egen säkerhet.
Med anledning av ovan vill jag fråga utrikesminister Ann Linde:
Avser regeringen att vidta åtgärder så att Sverige ska kunna bli medlem i Nato?