Fråga 2020/21:620 Bristen på radiologer inom mammografin

av Clara Aranda (SD)

till Socialminister Lena Hallengren (S)

 

Den vanligaste cancerformen hos kvinnor i Sverige i dag är bröstcancer. Varje år drabbas omkring 8 000 kvinnor av bröstcancer, och denna cancerform orsakar näst flest antal dödsfall bland kvinnor nationellt.

Det finns en påtalad brist på radiologer och röntgensjuksköterskor inom mammografin. Landets mammografienheter kunde i en undersökning som gjordes 2016 också påvisa att 85 procent av samtliga mammografienheter hade personalbrist. Enligt Bröstcancerförbundet har ingen förändring skett sedan dess. Enligt Bröstcancerförbundets senaste rapport måste hela 64 procent av regionerna använda sig av hyrläkare, och 82 procent av personalen har varit tvungna att jobba övertid det senaste året.

Personalbristen inom mammografin kan således innebära en betydligt längre svarstid än riktlinjen på 14 dagar. Det kan också resultera i att screeningintervallet på vissa håll blir längre. Enligt 21 procent av regionerna påverkar personalbristen hur ofta mammografi kan erbjudas.

Det nationella mammografiprogrammet infördes på 1990-talet och var då banbrytande. Med hjälp av mammografi kan två av tre bröstcancrar upptäckas. För att kunna upptäcka cancrar tidigt och för att utveckla dagens screeningprogram är kompetensförsörjning och vidareutbildning inom professionen helt avgörande. Bristsituationen förhindrar inte bara en uppgradering av mammografiprogrammet – utan radiologer kan inte screeningprogrammet fungera.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga socialminister Lena Hallengren:

 

Hur avser ministern att agera för att hantera bristen på radiologer inom mammografin?