av Mikael Eskilandersson (SD)
till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Barns utsatthet försämras på många sätt, och det gäller inte minst de redan utsatta barnen.
Enligt en relativt ny studie har nära hälften av alla barn i Sverige upplevt ekonomisk utsatthet och nära vart åttonde barn har upplevt ekonomisk fattigdom en stor del av sin barndom. Det i sig innebär stor utsatthet för barn. Läget förvärras i många fall ännu mer i vårdnads- och umgängesfrågor där en av föräldrarna lever i ekonomisk utsatthet, vilket ofta förvärras då familjen splittras. Barn till ensamlevande föräldrar hör till den grupp som är mest utsatt.
I familjerättsliga processer där vårdnads- och umgängesfrågor hanteras i kommunerna är det av vikt att sådana aspekter tas hänsyn till och att barn ses, lyssnas på och ges stöd i sin utsatta situation. Detta så att barn inte kommer i kläm, varken mellan föräldrar, mellan regler och rättsprocesser eller i försämrade praktiska eller ekonomiska hänseenden. Eftersom barns utsatthet ökar behöver även processerna innebära att barns situation tas på allvar.
Med anledning av detta vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:
På vilka sätt anser regeringen att de familjerättsliga processerna bör förbättras för att barn inte ska komma i kläm?