av Mattias Bäckström Johansson (SD)
till Statsrådet Jennie Nilsson (S)
Under våren 2019 antog Europaparlamentet och Europeiska unionens råd ett direktiv om otillbörliga handelsmetoder mellan företag i jordbruks- och livsmedelskedjan, kallat UTP-direktivet. Detta direktiv ska vara genomfört i svensk rätt senast den 1 maj 2021 och syftar till att skydda leverantörer mot köpares otillbörliga handelsmetoder vid kommersiella köp av jordbruks- och livsmedelsprodukter och ytterst till att förbättra jordbruksbefolkningens levnadsstandard.
I den utredning som gjorts kring implementeringen i svensk lag föreslås att samtliga leverantörer, oavsett storlek, ska skyddas mot samtliga köpare, oavsett storlek. Detta innebär att utredningen i praktiken bedömer de allra största multinationella varumärkesägarna i livsmedelsindustrin som skyddsvärda i deras affärsrelationer med väldigt små köpare (med årsomsättning under ca 20 miljoner kronor). Förslag som går avsevärt längre än vad direktivet omfattar.
Sveriges riksdag har tidigare genom betänkande 2018/19:NU7 riktat ett tillkännagivande till regeringen om att regeringen bör verka för att EU-direktiv ska genomföras i nationell rätt på ett sätt som inte missgynnar företagens konkurrenskraft.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Jennie Nilsson:
Avser statsrådet att verka för att genomförandet av UTP-direktivet inte leder till en överimplementering i svensk lag?