av Eric Palmqvist (SD)
till Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
Den 1 december 2020 sänker Trafikverket hastighetsbegränsningarna på 121 mil statlig väg i landet. Sänkningen sker som en konsekvens av myndighetens tillämpning av riktlinjer man fått från regeringen.
En av de drabbade vägarna är E45 genom Jämtlands län där sammanlagt nio mil väg får en sänkt hastighetsbegränsning från 90 till 80 kilometer i timmen. På vissa sträckor sänks hastighetsbegränsningen ännu mer, från 100 till 80 kilometer i timmen.
En annan väg som får sin hastighetsbegränsning sänkt av Trafikverket är riksväg 50 i Hälsingland mellan Alfta och Söderhamn. Här väljer man att sänka hastigheten till 80 trots att Söderhamns kommun uttryckt en önskan om och verkat för en höjd hastighetsbegränsning till 100 kilometer i timmen.
Hastighetssänkningarna kommer att genomföras i kommuner i hela Sverige, från Ystad i söder till Gällivare i norr. Flera regioner som präglas av långa avstånd och gles befolkning är extra hårt drabbade, däribland Värmland och Dalarna.
Kritiken mot beslutet har varit massiv. Lokalpolitiker i berörda län och kommuner har pekat på att dessa hastighetssänkningar leder till längre arbetspendlingstider och försämrad tillgänglighet.
Trafikverket har, kritiken till trots, valt att genomföra hastighetssänkningarna enligt principen att alla vägar med ”måttlig eller betydande trafik” ska ha högsta hastighet 80 om de inte har mittseparering.
Stora delar av Sveriges landsbygder, inte minst i Norrlandslänen, saknar mötesseparerade vägar på grund av tidigare fattade politiska beslut. Detta gör att åtgärden uppfattas som att Trafikverket kompenserar för regeringens uteblivna satsningar på väginfrastruktur genom sänkta hastighetsbegränsningar i Sveriges landsbygder.
Med anledning av detta vill jag fråga infrastrukturminister Tomas Eneroth:
Hur ser ministern på landsbygdens behov av en fungerande väginfrastruktur, och vad avser regeringen att göra för att säkerställa att de människor som bor utanför storstadsområdena inte drabbas av längre restider som en konsekvens av nya riktlinjer i kombination med uteblivna investeringar i väginfrastrukturen?