Fråga 2020/21:348 Rättsintyg och kroppsundersökningar

av Mikael Damsgaard (M)

till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

 

Rättsintyg kan vara ett viktigt bevismedel i en förundersökning. Statskontoret har i rapporten Utvärdering av rättsintygsreformen (2018:4) konstaterat att antalet rättsintyg som Rättsmedicinalverket utfärdat har minskat med 35 procent mellan 2008 och 2017.

Vad gäller antalet rättsintyg baserade på kroppsundersökningar utförda av Rättsmedicinalverket har dessa nästan halverats på drygt ett decennium. 2008 utfärdade Rättsmedicinalverket 2 885 sådana rättsintyg. 2019 hade den siffran minskat till 1 500. Det har i stället blivit vanligare att polis och åklagare enbart använder sig av patientjournaler som skadedokumentation.

En kroppsundersökning utförd av en rättsläkare eller en forensisk dokumentationsläkare ger emellertid i flera typer av ärenden ett betydligt bättre underlag till rättsintyg jämfört med den patientjournal som upprättas när hälso- och sjukvården tar hand om en patient. Det kan till exempel gälla vid relationsvåldsärenden.

Med anledning av detta vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:

 

Anser ministern att ett minskat antal rättsintyg och kroppsundersökningar i förundersökningar riskerar att sätta rättssäkerheten i fara, och avser statsrådet att vidta åtgärder för att antalet rättsintyg och kroppsundersökningar ska utföras i fler fall än i dag?