av Johan Hultberg (M)
till Näringsminister Ibrahim Baylan (S)
Ungefär 75 procent av all cement som används i Sverige kommer i dag från Cementas anläggning i Slite på Gotland. Att Mark- och miljööverdomstolen fattat beslut om att inte förnya företagets tillstånd har därför skapat en allvarlig cementkris i Sverige. Cementbrist hotar, och därmed äventyras bostadsbyggande och viktiga infrastrukturprojekt runt om i Sverige. Enorma investeringar och ett mycket stort antal jobb riskerar att gå förlorade. Enligt Byggföretagen hotas så många som mellan 200 000 och 400 000 jobb. Redan nu står det klart att betydande investeringar avbryts till följd av den uppkomna situationen.
I Uddevalla hade företaget Benders industrier planerat för en investering på omkring en kvarts miljard kronor i en ny fabrik som skulle ge ett hundratal nya arbetstillfällen. Som en direkt konsekvens av cementkrisen avbryter Benders alla sina investeringar, rapporterar tidningen Bohusläningen (den 12 augusti). Till tidningen säger Ove Bender, koncernchef för Bendersföretagen: ”Vi är bekymrade över hur regeringen förlänger osäkerheten kring framtida tillgång av cement. Utan garanterad tillgång slår hela vår produktion stopp. Att då investera hundratals miljoner i fortsatt verksamhetsutbyggnad, det gör man bara inte.”
För att lösa den akuta situationen har regeringen efter påtryckningar från inte minst Moderaterna gett besked om att man avser att göra en tillfällig förändring i miljöbalken för att möjliggöra ytterligare åtta månaders brytning av kalksten i Slite. Någon långsiktig lösning har regeringen dock inte presenterat, vilket alltså gör att Benders och andra företag stoppar investeringar. Sverige behöver bättre fungerande tillståndsprocesser. Att få miljötillstånd i Sverige i dag är en på tok för byråkratisk, oförutsägbar och inte minst tidskrävande process. Långa handläggningstider försvagar Sveriges konkurrenskraft, bromsar vår ekonomiska tillväxt och blir i sig ett miljöproblem när exempelvis miljöförbättrande åtgärder i befintliga anläggningar försenas eller när nya anläggningar som är viktiga för omställningen till ett mer hållbart samhälle fördröjs eller rent av aldrig blir verklighet.
Nu måste regeringen agera för att effektivisera tillståndsprocesserna och göra verkstad av de tillkännagivanden som riksdagen sedan tidigare gjort om att förenkla och förkorta tillståndsprocesserna. Precis som miljö- och jordbruksutskottet konstaterat är det bra att Sverige har en krävande miljölagstiftning, men tillståndsprocesserna måste samtidigt utformas på ett sådant sätt att de inte i onödan hindrar, försenar eller fördyrar investeringar som moderniserar verksamheter, skapar jobb och tillväxt och i slutändan ofta minskar den samlade miljöpåverkan. Myndigheternas prövningar och krav på underlag ska vara enkla, förutsägbara och effektiva. Utskottet anförde också att det bör ställas upp tydliga mål för hur lång tid handläggningen bör få ta i olika slags tillståndsärenden.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga näringsminister Ibrahim Baylan följande:
Vad avser ministern att vidta för åtgärder för att långsiktigt lösa cementkrisen och för att säkerställa att långa tillståndsprocesser inte ödelägger Sveriges position som en framstående industrination?