av Markus Wiechel (SD)
till Socialminister Lena Hallengren (S)
Så hände det igen: Smittspridningen av covid-19 i Sverige är tio gånger högre än Folkhälsomyndighetens värsta scenario för denna tid. Återigen har det som närmast kan betraktas som en regel bekräftats – socialministerns främsta expertmyndighet har som vanligt fel. Än värre, vid en fråga efter den första presskonferensen efter sommaruppehållet på sex veckor om det är så att myndigheten har undersökt hur många barn som kan tänkas bli smittade av covid-19 i skolorna blev svaret att de över huvud taget inte har gjort någon sådan beräkning. Sedan tidigare har vi vidare sett hur myndigheten gått rakt emot rekommendationer från erkända forskare, ECDC, WHO och andra internationella organ. Vid de tillfällen som man delvis följt rekommendationer har vi sett hur det skett långt senare än tänkt.
Det finns nog inget tvivel om att undertecknad skillnad från socialministern noga följer den främsta internationella expertisen på området, vilket också gjort att vi har helt olika uppfattningar om det mesta beträffande hanteringen av denna pandemi.
Under nuvarande riksmöte har undertecknad ställt över 40 skriftliga frågor och fyra interpellationer till socialminister Lena Hallengren. Den absoluta merparten av frågorna och samtliga interpellationer har berört covid-19. Ett återkommande svar i dessa frågor är att ministern litar på sina expertmyndigheters bedömningar i allmänhet och då i synnerhet Folkhälsomyndighetens. Hon har klart och tydligt redogjort för att hon har ett stort förtroende för de som hon närmast utan undantag har låtit styra landets restriktioner, oaktat myndighetens omfattande vetenskapliga brister eller sviktande analysförmåga. Samtidigt har hon inte en enda gång kunnat visa på att myndigheten haft rätt i något avseende, trots frågor om detta från undertecknad. När detta påpekats, eller när ansedd forskning presenterats, har socialministern haft ett närmast arrogant bemötande.
I mitten av mars 2021 publicerade Bert Weingarten en tysk AI-granskning för att mäta folkhälsomyndigheters realitetsnivå, det vill säga hur väl uttalanden från olika smittskyddsmyndigheter i Europa har överensstämt med verkligheten de senaste 12 månaderna. I Sverige hade bara 2 procent av uttalandena från Folkhälsomyndigheten varit korrekta under året – det klart sämsta resultatet i hela Europa. Det är med andra ord tämligen otroligt att socialministern fortfarande litar blint på denna myndighet som bevisligen knappt har haft rätt i någonting.
Mot bakgrund av ovanstående önskas socialminister Lena Hallengren svara på följande fråga:
Finns det en gräns för hur låg andel av Folkhälsomyndigheten utlåtanden som behöver vara korrekta för att socialministern ska förlora förtroendet för myndigheten, och avser ministern verka för en förändring av ledningen eller sammansättningen i myndigheten?