Fråga 2020/21:3327 Analys utifrån krigsmateriellagen angående ubåten Som

av Björn Söder (SD)

till Utrikesminister Ann Linde (S)

 

I en fråga (2020/21:3179) till utrikesministern frågade jag varför inte skrivelsen Vraket efter ubåten ”Som” (Ds 2021:14) analyserat möjligheter till bärgning och återbördande till Ryssland utifrån krigsmateriellagen.

Utrikesministern svarade att ”den 23 maj 2021 överlämnade utredaren rapporten Vraket efter ubåten ”Som” (Ds 2021:14). I rapporten redovisas de aspekter som utredaren har bedömt vara relevanta”.

Eftersom det i förordningen (2019:314) om ändring i förordningen (1992:1303) om krigsmateriel (förordningen till krigsmateriellagen (1992:1300)) finns en lista som regelbundet uppdateras och där under respektive så kallad ML-punkt regleras vad som är krigsmateriel är det märkligt att utredaren i så fall inte bedömt det vara relevant att utreda förutsättningarna för bärgning av vraket efter ubåten Som och för överlämning av vraket till Ryssland utifrån krigsmateriellagen. Detta eftersom ubåten Som, dess komponenter och tillbehör samt dess innehåll och eventuellt andra delar som kan komma att bärgas kan utgöra krigsmateriel enligt några av ML-punkterna (bland annat ML1, ML2, ML3, ML4 och ML9). Likaså med anledning av att det också kan finnas anledning att anta att ubåten efter bärgning behöver undersökas både inuti och utanpå för att klargöra om eventuell krigsmateriel finns.

Beaktas inte dessa aspekter kan det finnas risk att lagbrott begås antingen av ryska representanter eller av svenska. Krigsmaterielfrågor är också något som överenskoms i olika internationella förhandlingar, varför eventuella brott mot denna lagstiftning kan få vidare konsekvenser. I utredningen behandlas frågor om exportlicens, men de är då inte kopplade till export av krigsmateriel. Det blir därmed väldigt märkligt att andra frågor kopplade till exportlicens tagits upp men inte frågan om krigsmateriel och möjlig export av sådan materiel. Av dessa anledningar borde det vara mycket angeläget att utreda även dessa aspekter.

Av denna anledning frågade jag utrikesminister Ann Linde om hon ansåg att utredningen borde analysera frågan utifrån krigsmateriellagen, och om hon i så fall avsåg att vidta några åtgärder för att få frågan utredd.

Efter att statsminister Stefan Löfven historiskt förlorat en misstroendevotering i riksdagen besvarades min fråga med att ”som utgångspunkt besvarar en övergångsregering inte interpellationer eller skriftliga frågor. Vissa frågor, bl.a. frågor som rör EU-ärenden eller rena sakförhållanden, kan det dock bli aktuellt att besvara. Bedömningen är att denna skriftliga fråga inte är sådan att den bör besvaras av en övergångsregering. Frågan kommer därför inte att besvaras”.

Nu har Stefan Löfven åter blivit vald till statsminister, och en regering är på plats.

Med anledning av detta vill jag åter fråga utrikesminister Ann Linde:

 

Anser ministern att utredningen borde analysera frågan utifrån krigsmateriellagen, och avser ministern i så fall att vidta några åtgärder för att få frågan utredd?