Fråga 2020/21:3288 Rättsstatlighet i EU

av Jessika Roswall (M)

till Statsrådet Hans Dahlgren (S)

 

Rättsstatsprincipen är en central del av EU-samarbetets värden, identitet och funktionssätt. Detta inbegriper bland annat att yttrandefrihet och fria medier ska värnas, likaså att korruption ska bekämpas på ett resolut sätt och att domstolarnas oberoende ska upprätthållas. I ett tryggt Europa ska det vara en självklarhet att alla människors fri- och rättigheter respekteras.

I höstas presenterade kommissionen en rapport som utvärderar hur rättsstatens principer förverkligas inom EU. Rapporten utvärderade läget i samtliga 27 EU-länder. På senare år visar rapporten att vissa medlemsstater kontinuerligt brutit mot rättsstatsprincipen.

Den 1 januari i år trädde en ny förordning i kraft som gör det möjligt att stoppa utbetalningar av EU-medel till medlemsstater som inte lever upp till rättsstatens principer. Polen och Ungern har hela tiden ställt sig kritiska och vänt sig till EU-domstolen för att få lagen ogiltigförklarad. 

EU-parlamentet har kritiserat EU-kommissionen för att den inte lever upp till förväntningarna och genomförandet av lagstiftningen. Enligt ett resolutionsförslag från EU-parlamentet föreslår man därför att EU-kommissionen ska kunna dras inför rätta om den inte stoppar utbetalningar av EU-bidrag till länder som bryter mot rättsstatens principer.

Vi moderater har hela tiden varit tydliga med att den nya rättstatsmekanismen skyndsamt ska börja användas.

Med anledning av detta önskar jag ställa följande fråga till statsrådet Hans Dahlgren:

 

Avser statsrådet att inom EU ta några initiativ gällande villkorlighetsordningen för att börja tillämpa förordningen trots att domstolens prövning drar ut på tiden?