av Alexandra Anstrell (M)
till Miljö- och klimatminister Per Bolund (MP)
Tull-Kust, förbundet för anställda i Tullverket och Kustbevakningen, har inkommit med en rapport, Ett samhällskritiskt uppdrag med omöjliga förutsättningar – om resursurholkningen för Kustbevakningen.
I den senaste budgeten föreslog vi moderater ett ökat anslag om 30 miljoner kronor till Kustbevakningen, då Kustbevakningen är kraftigt underfinansierad. Det är tydligt att Kustbevakningen har fått fler och nya uppgifter och utökat ansvar som kräver mer resurser. Det handlar om miljöövervakningen lika mycket som om de Frontexuppdrag som Kustbevakningen återkommande bemannar för Sveriges räkning.
Kustbevakningen förebygger miljöbrott till sjöss genom miljöövervakning. Övervakningen omfattar regler om förbud mot vattenförorening och tillsyn av natur-, fågel- och sälskyddsområden. Med hjälp av fartyg, flygplan och andra tekniska hjälpmedel görs miljöövervakningen rutinmässigt.
Kustbevakningen arbetar utifrån en så kallad kombinationstanke, som innebär att beredskapen för miljöräddningstjänst till sjöss kombineras med olika insatser kopplade till sjöräddning och sjöövervakning, brottsbekämpning och krisberedskap i syfte att effektivt använda resurser. Kombinationstanken innebär dock att resursbrist inte på ett enkelt sätt kan kopplas till specifika uppdrag, utan i stället att förmågan inom samtliga uppdrag påverkas.
Med anledning av detta vill jag fråga miljö- och klimatminister Per Bolund följande:
Utifrån ministerns tjänsteutövning, har ministern förslag på alternativa lösningar för hur miljööövervakningen skulle kunna skötas om Kustbevakningens resurser inte skulle räcka till?