av Elin Lundgren (S)
till Statsrådet Jennie Nilsson (S)
Att kycklingar i matproduktionen far illa i Sverige är inget nytt. Vi känner till att de avkrävs en snabb tillväxttakt som orsakar fysiska problem, att de transporteras under lång tid och att många skadas under transporterna och på slakterierna. Genom åren har det uppmärksammats i olika omgångar. Nu har det hänt igen. Kycklingar skållas levande. Medierna berättar om ett slakteri där var tredje slaktad kyckling har avföring och/eller maginnehåll på sig, vilket inte ska ske då risk för smitta finns.
Jag tycker att Region Sörmlands smittskyddsläkare Signar Mäkitalo sammanfattar det väl i Aftonbladet den 28 maj när han kommenterar situationen och är väldigt tydlig med att han tycker att det är dags att politiken ”styr upp den svenska fågelindustrin”. Så här säger han bland annat:
”Man har för bråttom. Det går för fort. De har inte byggt anläggningen och anpassat bemanningen för hastigheten. Det är för att tjäna pengar så klart.”
”I dag är det väldigt lite man kan göra. Det är svårt att göra oannonserade inspektioner, och om man gör det kan man inte ta bilder på verksamheten för att verifiera det som länsveterinärerna hittar.”
”Om man inte transparent kan visa att produktionen är bra, då kan man ifrågasätta om den verkligen är det.”
Inga av de åtgärder som hittills vidtagits verkar ha kunnat sätta punkt för kycklingarnas lidande. Det är för dåligt för ett land som vill värna om djur.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Jennie Nilsson:
Vilka åtgärder tänker statsrådet vidta för att komma till rätta med den problematik som upprepade gånger visar sig i fågelindustrin?