av Staffan Eklöf (SD)
till Statsrådet Jennie Nilsson (S)
Enligt tyska forskare är en tredjedel av avskogningen i tropikerna sedan 1990 kopplad till EU:s import av jordbruksvaror (Fuchs et al. Europe’s Green Deal offshores environmental damage to other nations, 2020, vol 586, ss 671–673 Nature). Forskarna säger att den gröna given i EU riskerar att leda till miljöförstörelse utanför EU. De gröna ambitionerna i EU riskerar att leda till minskad produktion och därmed ökad import från länder med sämre miljöstandard för sin produktion.
Samtidigt läggs marker ned i Sverige, bland annat på grund av låg lönsamhet. En svensk forskare vid SLU har räknat ut att om man till bete åter tar i anspråk hälften av de marker i Sverige som sedan 1951 har lagts ned, samt de marker som hotas av nedläggning i dag, motsvarar det all import av nötkött och lammkött till Sverige. Skulle man dessutom aktivt beskoga den andra halvan skulle det motsvara en kolinlagring som kompenserar för hela det svenska jordbrukets utsläpp av växthusgaser (https://www.atl.nu/debatt/anvand-nedlagd-jordbruksmark-battre/).
Om regler och skatter justerades skulle mer jordbruksmark bli lönsam att bruka. Det skulle leda till mindre import, mindre avskogning i tropikerna och sänkta utsläpp globalt, samtidigt som livsmedelsproduktion, självförsörjningsgrad och biologisk mångfald i Sverige skulle öka. Det finns flera åtgärder som skulle kunna leda till ökad lönsamhet i svenskt lantbruk. En av dem är sänkt dieselskatt för jordbruksmaskiner. Sänkt dieselskatt för jordbruksmaskiner skulle i det här perspektivet kanske även kunna ge mindre koldioxidutsläpp globalt?
Jag vill med anledning av ovanstående fråga statsrådet Jennie Nilsson:
Är statsrådet intresserad av att låta göra en helhetsanalys av en dieselskattesänknings effekter på gårdsekonomi, brukande, miljö och klimat lokalt och globalt, och är statsrådet beredd att sänka dieselskatten om det visar sig att det leder till mindre växthusgasutsläpp och mer biologisk mångfald?