Fråga 2020/21:2971 Glädjebetyg i grundskolan

av Jörgen Grubb (SD)

till Utbildningsminister Anna Ekström (S)

 

Skolverkets senaste statistik från 2019 visar starka indikationer på att det förekommer en mycket hög grad av glädjebetyg i skolan.

Störst skillnad mellan provresultat och betyg i årskurs 9 finns i ämnet matematik, där nära nog 40 procent av eleverna fick ett högre betyg än resultatet på det nationella provet. Även ämnena svenska och svenska som andraspråk visar extremt höga differenser på cirka 30 procent.

De kommunala skolorna visar sig även ha större diskrepans mellan satta betyg och provresultat än friskolorna, undantaget ämnet engelska, vilket är det ämne som visar en helt normal diskrepans med lika mycket högre satta betyg som lägre satta betyg jämfört med det nationella provresultatet.

Att elever får annat betyg än det som motsvarar det nationella provresultatet kan för vissa elever vara helt korrekt. I dessa fall bör dock diskrepansen för högre respektive lägre betyg ligga inom 12–13 procent, precis som för ämnet engelska.

Skolverkets statistik visar även resultat fördelat per skola. Vad som är mycket olyckligt är att många skolor som har låga betygsresultat har gett för höga betyg. Detta innebär att de troligtvis borde haft ännu sämre betygssnitt. Det finns även skolor med höga betygssnitt, både kommunala och fristående, med hög diskrepans och tyngd åt högre satta betyg. 

Med anledning av ovanstående vill jag fråga utbildningsminister Anna Ekström:

 

Avser ministern att agera för att förhindra förekomsten av glädjebetyg, och i så fall hur, eller anser ministern att dessa betyg kan förklaras och anses som normala?