av Ellen Juntti (M)
till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Den som utsatts för till exempel grov kvinnofridskränkning, sexualbrott, misshandel med mera har rätt till ett målsägandebiträde.
År 2018 ändrades reglerna gällande målsägandebiträden i allmän domstol, vilket innebar att förordnandet av målsägandebiträde gäller till dess att tiden för att överklaga tingsrättens dom har löpt ut.
Ett målsägandebiträde kan förordnas även i hovrätten om det anses finnas behov av det, men det sker inte automatiskt utan prövas i varje enskilt fall.
Från flera olika håll har det lyfts fram att denna ändring inneburit stora nackdelar för brottsoffret, då många blivit nekade att få ha kvar målsägandebiträdet även i hovrättsprocessen.
När målsägandebiträde inte finns är tanken att åklagaren ska gå in och företräda målsäganden. Men detta blir fel, då målsägandebiträdets uppgift även är att stötta och ta hand om målsäganden, något som inte är åklagarens uppgift.
En stor nackdel som lyfts fram är att behovet av att få information från hovrätten inte tillgodoses. Det kan till exempel gälla om hovrätten beslutar att släppa den åtalade från häktet. Detta är information som är mycket viktig för brottsoffret att få.
När brottsoffret inte längre har målsägandebiträde i hovrätten är det ingen som ansvarar för denna typ av information, och då ökar risken att brottsoffret utsätts för nytt våldsbrott.
Med tanke på den senaste tidens grova våldsbrott mot kvinnor är det mycket viktigt att komma till rätta med detta och se till att brottsoffer får det stöd och den hjälp de behöver.
Vi moderater har föreslagit en utvärdering av den förändring som gjordes 2018 för att se hur den har fallit ut och vilka konsekvenser det har blivit. Justitieutskottet biföll motionen, och ett tillkännagivande beslutades om detta.
Min fråga till justitie- och migrationsminister Morgan Johansson är:
Avser ministern att tillsätta en utvärdering gällande rätten till målsägandebiträde, och när i så fall?