av Tobias Andersson (SD)
till Näringsminister Ibrahim Baylan (S)
Bolagsverket har sedan tidigare ett uppdrag från regeringen att utveckla metoder och arbetssätt för ökade kontroller vid registrering av företagsuppgifter. Verket har därför stärkt insatserna för att upptäcka och motverka ekonomisk brottslighet där företag används som brottsverktyg. En särskild ekobrottsenhet har inrättats med skärpta rutiner och kontroller. Enligt Bolagsverket har insatserna gett resultat, och man menar att det finns en stor utvecklingspotential.
Bolagsverket hävdar att det vid ett utökat uppdrag skulle ha större möjligheter att reagera på och identifiera risker och avvikelser. Antalet som drabbas av olika slags bedrägerier skulle kunna minska. Att sätta in åtgärder tidigt för att motverka ekonomisk och annan brottslighet besparar samhället stora kostnader jämfört med om åtgärder sätts in sent i processen. En utökning av insatserna skulle dessutom minska arbetsbördan för de anslagsfinansierade brottsbekämpande myndigheterna.
Ett konkret exempel på en insats som Bolagsverket föreslagit är ett system baserat på maskininlärning, vilket skulle kunna användas i syfte att förhindra ekobrott. Kostnad för detta är ca 5 miljoner kronor per år för 2021 och 2022. Därtill kommer en löpande förvaltningskostnad om ca 1 miljon kronor per år.
I sitt budgetunderlag för 2021 bad Bolagsverket om medel för att trappa upp arbetet mot ekonomisk brottslighet, men trots det tilldelade regeringen inte Bolagsverket deras önskade medel.
Med anledning av detta vill jag fråga näringsminister Ibrahim Baylan:
Hur ämnar ministern motarbeta ekonomisk brottslighet på andra vägar, eller menar ministern att Bolagsverkets analyserade behov är felaktigt och att det begärda tillskottet inte behövs, och varför får Bolagsverket inte medel att utveckla ett analysverktyg för att enklare upptäcka ekonomisk brottslighet?