Fråga 2020/21:2842 Lagen gällande köp av sexuella handlingar av barn

av Marléne Lund Kopparklint (M)

till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

 

I dag kan en förövare utnyttja ett barn under 15 år för köp av sexuella handlingar och enbart få böter. Att detta är möjligt beror på att dagens lagstiftning inte utgår från barnets faktiska ålder utan på vilken ålder förövaren trodde/upplevde att barnet hade när brottet begicks. Utnyttjande av ett barn för köp av sexuella handlingar borde ses som ett allvarligare brott än om brottet riktar sig mot en vuxen person, oavsett hur gammal förövaren trodde att den utnyttjade var vid sexköpstillfället. Så är det dock inte, eftersom det finns kryphål i lagen.

År 2020 ökade anmälda sexualbrott i Sverige till 24 100 (Brå, 2021). Under 2020 anmäldes det högsta antalet våldtäkter mot barn hittills, 16 procent fler än 2019. Vi vet att mörkertalet är stort, och undersökningar visar att det rör sig om 452 000 som utsätts för sexualbrott, varje år (NTU, 2020).

Sexualbrott ger vårdkrävande skador – våldtäkt är det trauma som oftast leder till posttraumatiskt stressyndrom och är den starkaste kopplingen till självmord, självmordstankar och självskada. Konsekvenserna är ett förändrat liv med varierande grad av smärta, utmattning och psykisk ohälsa.

Med dagens lagstiftning kan det alltså bli fråga om olika straffskalor beroende på om offret uppfattas som ett barn eller en vuxen av förövaren. Om förövaren säger att hen trodde att 14-åringen hen utnyttjade för sexuella handlingar var över 18 år kan straffet bli böter. Vilket kan jämföras med fängelsestraff för den som blivit dömd för att ha utsatt ett barn under 18 år genom köp av sexuell handling. Det är också med största sannolikhet så att denna kunskap sprids på olika forum bland sexköpare. Att lagstiftningen ser ut som den gör är helt oacceptabelt. Enligt barnkonventionen ska alla barn under 18 år ha rätt till samma straffrättsliga skydd, som inte ska vara beroende av ålder eller kroppsutveckling.

Lagen sätter inte barnet i främsta rummet, då det är förövarens ord som viktas och inte barnets faktiska ålder. Att dömas till böter för att ha utnyttjat ett barn för att köpa en sexuell handling står inte i proportion till brottets allvar. Den sexuella myndighetsåldern gör barn till ett öppet mål för vuxna som vill utnyttja dem för sexuella ändamål.

Med hänvisning till ovanstående vill jag ställa följande fråga till justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:

 

Delar ministern bedömningen att det finns kryphål i lagen för en brottsmisstänkt, genom att denne kan uppge att hen trodde att barnet var äldre och därmed få lindrigare straff, och vidtar ministern i så fall några åtgärder?​