av Mattias Bäckström Johansson (SD)
till Utrikesminister Ann Linde (S)
Sedan 2008 har det statligt ägda bolaget Vattenfall sett över möjligheterna att köpa in det ryska kärnbränslet och varit behjälpliga för att licensiera bränslet för sina tryckvattenreaktorer. Det är ett steg som även gjort att Vattenfall är det första företaget i väst att köpa ett nytt ryskt kärnbränsle. Bolaget som man ville köpa bränslet av är Tvel Fuel Company, vilka ägs av det statligt kontrollerade Rosatom. Inom samma koncern förekommer flera olika verksamhetsgrenar där just civilt använd kärnkraft återfinns, men man har även en division för framtagande av kärnvapen för försvarsändamål.
I en skriftlig fråga (2014/15:317) i riksdagen ställdes en fråga om huruvida Vattenfalls prov med ryskt kärnbränsle medförde några säkerhetspolitiska aspekter utifrån EU:s arbete för att minska beroendet av rysk energi i EU-området. Dåvarande näringsminister Mikael Damberg betonade då i sitt svar att Vattenfall inte hade förbundit sig att köpa Rosatomägda Tvels kärnbränsle och således inte satt sig i beroendeställning till dem och Ryssland genom sin utvärdering.
Mindre än två år senare ingick det statligt ägda bolaget Vattenfall AB ett långvarigt kontrakt med Tvel om leveranser av kärnbränsle. Från det ryska bolaget framhölls att denna affär kommer att stärka Vattenfalls kärnkraftverk i Ringhals ekonomiskt. Detta samtidigt som man nu gör sin första leverans av kommersiellt bränsle till denna reaktortyp och ser goda möjligheter att bredda sin geografiska marknad genom samarbetet med Vattenfall. Avtalet är en miljardaffär som har arbetats fram under lång tid och där kontraktet enligt uppgifter i medier ska innebära leverans av kärnbränsle från och med 2021.
Med anledning av detta vill jag fråga utrikesminister Ann Linde:
Anser ministern att svensk import av ryskt kärnbränsle medför några säkerhetspolitiska aspekter samt avser ministern att vidta några åtgärder på området?