av Linda Lindberg (SD)
till Socialminister Lena Hallengren (S)
Många som utsätts för våld och hot är i behov av stöd, både akut och på längre sikt, exempelvis när det gäller boende. De flesta kommuner erbjuder någon form av skyddat boende. I vissa fall driver kommunen ett eget skyddat boende och i andra fall drivs det av ideella föreningar, ofta kvinnojourer, eller privata aktörer. Insatsen skyddat boende ska primärt skydda mot hot och våld, men oftast kombineras den med annat stöd för att hjälpa och stärka individen. Syftet med skyddat boende kan vara att tillfälligt ge skydd i en akut och ibland livshotande situation, men det kan också vara en del av en mer långsiktig insats med stöd- och behandlingsinsatser.
Skyddat boende är en socialtjänstinsats och kan drivas i kommunal regi eller av enskilda aktörer, till exempel frivilligorganisationer. Kvinnojourer har kommit att bli självklara aktörer för att stödja våldsutsatta kvinnor och deras barn, och en majoritet av landets skyddade boenden drivs av frivilligorganisationer. 54 procent ideellt, medan 37 procent drivs i privat regi och 9 procent av kommunerna enligt en kartläggning från Socialstyrelsen.
Sverige har flera frivilligorganisationer som gör ett oerhört viktigt arbete och är en viktig länk i att erbjuda boende och stöd för dem som är utsatta för våld, hot eller som av annan anledning är i behov av skyddat boende.
I de fall socialnämnden inte själv tillhandahåller boenden kan således avtal skrivas med såväl privata som ideella organisationer. Det är trots allt nämnden som ansvarar för att verksamheten håller god kvalitet. Det åligger dock verksamheten att tillhandahålla ett gott boende och utföra insatser i enlighet med nämndens önskemål.
Det finns i dag ingen form av certifiering av de aktörer som erbjuder jourer och skyddade boenden utan det åligger socialnämnden att ansvara för att dessa håller god kvalitet. En nationell certifiering av skyddade boenden och jourer skulle på många sätt tydliggöra för nämnden att boendet är kvalitetsgranskat men skulle också kunna innebära ett krav på att en hög kvalitet med rätt kompetens bibehålls.
Men anledning av detta vill jag fråga socialminister Lena Hallengren:
Vad anser ministern om nu gällande regelverk kring skyddade boenden, och ser ministern ett behov av att certifiera dessa verksamheter?