av Yasmine Posio (V)
till Statsrådet Per Olsson Fridh (MP)
Sedan militärjuntan i Myanmar genomförde en statskupp den 1 februari 2021 har omkring 750 människor dödats av säkerhetsstyrkor i landet. Över 3 000 har blivit arresterade för att ha protesterat mot militär och polis, i hopp om att Myanmar ska återvända till demokrati.
Regeringen valde att strypa bilaterala biståndspengar till statliga institutioner i landet strax efter militärkuppen, vilket Vänsterpartiet anser är nödvändigt. Regeringen meddelade också den 22 april 2021 en ändring av strategin för utvecklingssamarbetet med Myanmar för perioden 2018–2022. Inom en sådan strategi är det avgörande att stöd inte på något sätt når statliga institutioner som nu kontrolleras av militären, varken från bilateralt eller multilateralt bistånd.
Militären i Myanmar, Tatmadaw, är djupt integrerad inom näringslivet genom en rad olika verksamheter – inte enbart inom landet utan även i andra delar av Sydostasien. I Sveriges Radios utrikesmagasin Konflikt från den 17 april 2021 beskrivs hur till och med svenska företag investerar i affärsverksamheter och företag som kontrolleras av Tatmadaw.
Förutom det bilaterala går även Sveriges bistånd till Myanmar genom multilaterala institutioner. En viktig sådan är Asiatiska utvecklingsbanken (ADB) som i mars 2021 meddelade att de avbryter sitt stöd till staten i Myanmar. Däremot fortsätter ADB att stötta projekt i Myanmar som stora delar av civilsamhället varnar för fortfarande går till företag som militären kontrollerar. Sverige har ett stort ansvar att försäkra sig om att svenskt bistånd inte på något sätt finansierar en militär som förgriper sig på sin egen befolkning, bryter mot mänskliga rättigheter och försöker inrätta en militärdiktatur.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Per Olsson Fridh:
Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att försäkra att det svenska biståndet, såväl det bilaterala som multilaterala, inte når Myanmars militär eller dess affärsverksamheter?