av Ali Esbati (V)
till Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S)
Personer som har dömts för brott och fått en påföljd, till exempel böter eller fängelse, hamnar i belastningsregistret. Hur länge uppgifterna om den enskilde finns kvar i registret beror på påföljdens art och gärningsmannens ålder i samband med att brottet begicks. För personer som till exempel har dömts till fängelse finns uppgifterna kvar i belastningsregistret i tio år efter avtjänat straff.
I en del sektorer, exempelvis inom skola och barnomsorg, finns krav på att arbetsgivaren ska ta del av registerutdrag innan en person anställs. Det finns dock inget som förbjuder arbetsgivare inom andra sektorer från att kräva utdrag ur belastningsregistret i samband med att en person söker jobb. Det riskerar att försvåra möjligheten till anställning för personer som dömts för brott och avtjänat sitt straff.
Tidningen Arbetet har granskat hur ofta arbetsgivare ställer krav på bakgrundskontroll i samband med rekrytering av personal. Granskningen, som omfattar samtliga platsannonser som publicerats på Arbetsförmedlingens platsbank från 2006 och framåt, visar att på en kraftig ökning av krav på bakgrundskontroll. År 2006 innehöll 0,8 procent av platsannonserna krav på bakgrundskontroll. År 2020 innehöll drygt 9 procent av platsannonserna krav på bakgrundskontroll. Samtidigt ökar antalet utdrag ur belastningsregistret hos polisen kraftigt. Mellan 2008 och 2017 har antalet utdrag från polisen ökat från cirka 256 000 till närmare 733 000 i hela landet (Arbetet den 22 mars 2021).
Trenden att allt fler arbetsgivare, oavsett sektor, ställer krav på bakgrundskontroll och begär utdrag ur belastningsregistret i samband med rekrytering påverkar möjligheten att få jobb för de personer som begått brott, fått en påföljd och avtjänat sitt straff. Vägen tillbaka till samhället försvåras. Den personliga integriteten och samhällets behov av att så många som möjligt kan vara med på arbetsmarknaden på rimliga villkor får stå tillbaka till förmån för arbetsgivares krav på ett fläckfritt förflutet.
Förbud för arbetsgivare att begära utdrag ur belastningsregister från en arbetssökande har utretts vid flera tillfällen under senare år. År 2014 kom en utredning som föreslog ett generellt förbud för de yrken där arbetsgivaren inte redan hade särskild rätt att se belastningsregisterutdrag, som exempelvis barnomsorg (SOU 2014:48). År 2019 kom ytterligare en utredning i ämnet. Utredningen hänvisade till förslagen från 2014 och la därutöver till några undantag från ett generellt förbud (SOU 2019:19). Ingen av utredningarna har resulterat i några lagförslag från regeringen. Problemet kvarstår och behovet av en reglering likaså.
Med anledning av detta vill jag fråga arbetsmarknadsminister Eva Nordmark:
När avser ministern att lägga fram en proposition som reglerar arbetsgivares möjlighet till belastningsregisterkontroll i arbetslivet?