av Tobias Andersson (SD)
till Statsrådet Jennie Nilsson (S)
Tillsyns- och tillståndsavgifter kan bli en dyr affär för företag. De offentliga livsmedelskontrollerna ute i landet har dessutom återkommande fått kritik, huvudsakligen för den bristande likvärdigheten. Avgifterna bestäms på kommunal nivå och skiljer sig åt från kommun till kommun. Detta orsakar bekymmer för de näringsidkare som är verksamma i flera kommuner med helt olika avgifter och strukturer – timtaxan för tillsynsavgiften kan skilja sig åt med över 80 procent från en kommun till en annan.
Detta är en problematik som förstärks av att en rad offentliga utredningar pekat på att flertalet kommuner i dag saknar de resurser som krävs för att genomföra den nödvändiga tillsynen av kaféer, restauranger och skolkök, vilket leder till både för få kontroller och bristande sådana. Swetic, branschorganisationen för företag inom provning, besiktning, kontroll och certifiering, föreslog mot denna bakgrund nyligen att man bör öppna upp för att tillåta privata kontrollföretag att stötta upp kommunerna med detta arbetet. Många kontrollföretag genomför redan i dag kontroller för det offentliga och innehar ackreditering av den statliga myndigheten Swedac.
Givet den ovan beskrivna problematiken vore en översyn av lagstiftningen om tillsynen välkommen. Samtidigt kan dock konstateras att det redan inom dagens lagstiftning finns utrymme att verka för förbättringar genom exempelvis efterhandsdebitering och dialog utifrån den så kallade Rättviksmodellen, vilket Sverigedemokraterna har motionerat om i riksdagen.
Med anledning av detta vill jag fråga näringsminister statsrådet Jennie Nilsson:
Avser statsrådet att ta initiativ till en översyn av lagstiftningen om tillsyns- och tillståndsavgifter för livsmedelskontroller i syfte att effektivisera tillsynen och jämna ut avgifternas nivå?