av Linda Lindberg (SD)
till Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)
I regeringens regleringsbrev till Försäkringskassan kan man konstatera att det åren 2016–2020 har framförts att Försäkringskassan ska arbeta för att skillnaden i sjukpenningtal mellan män och kvinnor ska minska. Det vill säga att de ska vara mer jämställda.
Jag ställde en fråga till statsrådet Märta Stenevi under frågestunden, och statsrådet framförde att syftet i stort var att fler kvinnor mitt i livet fortare ska kunna återgå till arbete genom rehabilitering.
Jag instämmer i vikten av att människor inte ska fastna i långa sjukskrivningar och att rehabilitering är en viktig del i detta.
Vi vet samtidigt att regeringen har haft och till viss del har omänskliga krav i regleringsbreven med ett avslagstempo Sverige aldrig tidigare skådat.
Bland alla dessa avslag är det ett faktum att fler kvinnor än män får avslag på sin ansökan om sjukpenning. För att nå ett sådant mål bör handläggarens fokus helt enkelt fästas på könet och inte individens behov av rehabilitering eller rätt tillsjukpenning.
Det är här jag ställer mig frågan till hur lämpligt det de facto är med en sådan skrivelse.
Jag önskar med anledning av ovan ställa en fråga till statsrådet Ardalan Shekarabi:
Anser statsrådet att en formulering om jämställda sjukpenningtal främjar jämställdheten i Sverige?