av Pia Steensland (KD)
till Socialminister Lena Hallengren (S)
Kristdemokraterna har varit drivande i att införa den nationella läkemedelslistan, som är tänkt att vara en rikstäckande källa med information om patientens förskrivna och uthämtade läkemedel. Genom att hälso- och sjukvården, apoteken och patienten ges samma bild av patientens förskrivna och uthämtade läkemedel kommer den nationella läkemedelslistan att medföra en stärkt patientsäkerhet. Listan kan också bidra till att minska överförskrivning av narkotikaklassade läkemedel vilket är mycket angeläget.
Arbetet med att införa den nationella läkemedelslistan påbörjades av Alliansregeringen, men dessvärre har S-MP-regeringens arbete med att färdigställa arbetet släpat efter. I september riktade riksdagen därför ett tillkännagivande till regeringen om att snarast fullfölja arbetet med att ta fram en nationell läkemedelslista. Under våren 2018 presenterade regeringen äntligen propositionen angående lagen om nationell läkemedelslista, och i juni samma år beslutade riksdagen om att införa lagen. Ikraftträdandet av den nationella läkemedelslistan var efter riksdagens beslut planerat till den 1 juni 2020. Men på grund av pandemin beslöt riksdagen, i enlighet med regeringens förslag, att senarelägga ikraftträdandet till den 1 maj 2021. Då ska E-hälsomyndigheten vara klar med den tekniska lösningen och det ska vara möjligt för vård och apotek att ansluta sig. Den 1 maj 2023 ska samtliga vård- och apoteksaktörer ha anslutit sina system till den nationella läkemedelslistan.
Nu kommer dock oroande signaler från flera håll om krav på att ikraftträdandet ska flyttas fram ytterligare. Det är något som Kristdemokraterna anser skulle vara mycket bekymmersamt.
Det bör betonas att införandet av nya system vanligtvis är behäftade med inkörningssvårigheter. Inom hälso- och sjukvården måste införandet ske på ett patientsäkert sätt. Det är därför angeläget att alla förberedelser sker med största noggrannhet. Men mot bakgrund av att riktningen mot att en nationell läkemedelslista skulle införas togs redan under Alliansregeringen och att riksdagens beslut om att införa lagen kom redan 2018 torde inte tiden varit den begränsande faktorn. Frågan som då måste ställas är om planering inför införandet har skett på ett ändamålsenligt sätt av relevanta myndigheter och aktörer och om de problem som nu lyfts fram hade kunnat undvikas genom en bättre hantering av ärendet.
Baserat på ovanstående önskar jag fråga socialminister Lena Hallengren följande:
Kommer den nationella läkemedelslistan att träda i kraft den 1 maj 2021 i enlighet med riksdagens beslut och om inte, vilka åtgärder kommer ministern och regeringen att vidta för att säkerställa att riksdagens beslut verkställs på bästa sätt och så snart som möjligt?