av Marléne Lund Kopparklint (M)
till Utbildningsminister Anna Ekström (S)
”I skolan då har man ju också hjälp av lärarna. Sen om man jobbar hemma och man inte kan, då vet man inte vad man ska göra. Och då blir det att man hamnar efter.”
I Barnombudsmannens rapport Alla tar ju inte ansvar presenteras vad barn berättat om sina upplevelser kring skolsituationen under pandemin. Under oktober 2020 genomförde man samtal med 111 barn och unga mellan 5 och 20 år i socioekonomiskt utsatta kommuner som var särskilt drabbade av pandemin. De åsikter och reflektioner som barn har framfört till Barnombudsmannen i arbetet med den här rapporten representerar inte alla barns åsikter utan ska ses som exempel.
I rapporten har det också framkommit i samtal med barn och i enkäter till skolchefer i kommuner att förutsättningarna för att få en god skolgång ser olika ut beroende på var i landet man bor. Man berättar också att genom att involvera grupper av elever med olika förutsättningar i skolans beslutsprocesser kan likvärdigheten i utbildningen stärkas samtidigt som den kompensatoriska förmågan ökar. Flera grupper beskriver att de tidigare har haft extralektioner eller läxhjälp i skolan som har tagits bort för att minska smittspridningen. Även läxhjälp från andra aktörer, till exempel civilsamhällesorganisationer, har ställts in. Flera barn resonerar om möjliga lösningar och berättar samtidigt att de inte har involverats alls i skolans beslut att ta bort läxhjälp och extra stöd utanför skoltid och att det inte har funnits utrymme att komma med förslag på hur det skulle kunna genomföras.
Barns delaktighet och inflytande är en förutsättning för en likvärdig skola där elevernas lärande, kunskaper och erfarenheter tas tillvara. Skolan har en skyldighet att se till att utbildningen fungerar oavsett vilken situation samhället befinner sig i. Men skolans roll är inte bara viktig för utbildningen i sig. En stor del av elevernas vardag tillbringas i skolan. Där möts alla barn, och skolans funktion som en social mötesplats där barn kan möta trygga vuxna är minst lika viktig som själva utbildningen.
Barnkonventionen som lag ska vara känd inom alla verksamheter och i synnerhet under pandemin där man har sett att skyddsnätet har brustit på flera nivåer. För barn i särskilt utsatta situationer kan utbildningen utgöra en möjlighet att ta sig ur en svår situation.
Med anledning av detta vill jag fråga utbildningsminister Anna Ekström:
Hur ämnar ministern verka så att barns röster om skolsituationen under pandemin görs hörda och att deras behov tillgodoses enligt framkomna önskemål?