av Mikael Eskilandersson (SD)
till Socialminister Lena Hallengren (S)
Nyligen rapporterades att Inspektionen för vård och omsorg (IVO) riktar skarp kritik mot Norrköpings kommun i fallet Lilla Hjärtat. Det är aktuellt med ett vitesföreläggande.
Bakgrunden är att den nästan tre år gamla flickan kallad Lilla Hjärtat tragiskt hittades död i de biologiska föräldrarnas hem i januari 2020. Dessförinnan hade föräldrarna begärt att den tvångsvård som gällt av flickan skulle upphöra, vilket den gjorde våren år 2019 då hon flyttade hem. Tvångsvård av flickan beslutades redan efter födseln på grund av problematik hos de biologiska föräldrarna. Orosanmälningar inkom till socialtjänsten under flickans sista tid i livet. Trots detta bedömde socialnämnden att barnet inte behövde omedelbart skydd.
Vid läsning av IVO:s granskning framgår att Lilla Hjärtats död kunde ha undvikits om kommunen följt de lagar och regler som redan finns. IVO lägger fram att den lex Sarah-utredning som socialnämnden gjorde efter flickans död inte var tillräcklig, att flickan inte fått nödvändigt skydd eller stöd samt att ansvar inte tagits kring hemflytten. Dessutom framfördes att orosanmälningarna inte hanterats korrekt och att den generella handläggningen av barnärenden brister.
En utredning pågår på riksnivå för att se över hur principen om barnets bästa kan stärkas i samband med bedömning av om tvångsvård enligt LVU ska upphöra. Socialstyrelsen har fått i uppdrag att genomföra kunskapshöjande insatser inom familjehemsvården om adoption som alternativ för barn som placeras i tidig ålder.
Med anledning av detta vill jag fråga socialminister Lena Hallengren:
Vad avser statsrådet att göra för att säkerställa att de lagar och regler som redan finns kring omhändertagande av barn också efterlevs av kommunerna?