av Marléne Lund Kopparklint (M)
till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Samhället måste börja sätta barnen i främsta rummet gällande dessa frågor, långt framför förövarperspektivet. I dag försvinner markeringen i belastningsregistret efter fem eller tio år beroende på straffet. Detta behöver ses över. I Sverige finns en vedertagen syn om att när man har avtjänat ett straff har man betalat sin skuld till samhället, och uppgifterna som finns i brottsregistret bör gallras ur efter en tid. Detta är rimligt eftersom många kriminella bryter med sitt gamla liv och förtjänar ytterligare en chans.
När det gäller grova sexualbrott finns det skäl att vara mer aktsam och vidta åtgärder som innebär efterföljder efter avtjänat straff. Sexualbrott mot barn är mer komplicerade eftersom det handlar om ett beteende, och tittar man på upprepade överfallsvåldtäkter är återfallsrisken hög.
Sexualdriften och den sexuella läggningen försvinner inte bara för att vederbörande skrivs ut från kriminalvården. Vi anser att frågan om förlängd brottsmarkering i belastningsregistret gällande grova sexualbrott mot barn ska prövas juridiskt. En markering i brottsregistret är en viktig varningsklocka för utbildningsinstanser, arbetsgivare och ideella organisationer med inriktningen barn och unga, så att de kan se att personen i fråga varit dömd för sexualbrott mot barn. Dömda pedofiler ska inte kunna få anställning i yrken som innefattar möten med barn. De ska heller inte få sätta sin fot i verksamheter där barn är aktiva, exempelvis idrottsorganisationer.
Enligt preliminär statistik från Brottsförebyggande rådet, Brå, om anmälda barnpornografibrott under förra året så ökade dessa med 57 procent jämfört med 2019. Under en tjugoårsperiod har dessa brott ökat mer än åtta gånger. Även anmälningarna om utnyttjande av barn för sexuell posering ökade med 45 procent 2019, och våldtäkter mot barn ökade förra året med hela 16 procent.
Barnets rättighet att inte utsättas för risken att konfronteras med pedofiler som dömts för grova sexualbrott mot barn ska alltid väga tyngre än pedofilens rätt att söka arbete, ideella uppdrag eller utbildning där målgruppen är barn. En person som en arbetsgivare vill rekrytera till ett jobb eller uppdrag som innefattar arbete med barn ska inte tidigare ha varit dömd för pedofilbrott.
Det som beskrivs ovan är en fruktansvärd utveckling som måste stoppas, och det måste till fler åtgärder.
Med anledning av detta vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:
Hur ser ministern på att lagmässigt se över möjligheterna att förlänga markeringen i belastningsregistret för personer som har blivit dömda för grova sexualbrott mot barn?