Fråga 2020/21:2360 Tillgången till ryskt och kinesiskt vaccin mot covid-19

av Mats Nordberg (SD)

till Utrikesminister Ann Linde (S)

 

Den 12 februari ställde jag en fråga till utrikesministern om hur ministern verkar för att genom samarbete i utvalda tekniska frågor, exempelvis vacciner mot covid-19, bidra till att motverka de generellt snabbt ökande spänningarna mellan västländerna och Ryssland, samtidigt som de pågående riktade sanktionerna fortsätter.

Ministern svarade då i relativt allmänna ordalag att regeringen står bakom EU:s fem vägledande principer för relationen med Ryssland, inklusive principiellt ställningstagande mot Rysslands aggression i östra Ukraina, stöd till det ryska civilsamhället och selektivt engagemang med Ryssland kring frågor av intresse för EU. Ministern svarade även att regeringen välkomnar internationellt samarbete i kampen mot covid-19-pandemin, men att det krävs ett godkännande från den europeiska läkemedelsmyndigheten för att ett vaccin mot covid-19 ska kunna användas i Sverige.

Jag instämmer i ministerns svar att Sverige gentemot Ryssland bör fortsätta att arbeta med EU:s fem vägledande principer för relationen med Ryssland, som omfattar ett principiellt ställningstagande mot Rysslands aggression i bland annat östra Ukraina och fängslandet av oliktänkande inom landet. Samtidigt bör Sverige, med full respekt för flera av Rysslands grannländers berättigade oro för landets utrikespolitik och behandling av oliktänkande, ändå upprätthålla tekniskt samarbete och samverkan med Ryssland. En total isolering av Ryssland riskerar att föra samman Ryssland och Kina till ett mer eller mindre avskilt block och därmed skada den fredliga utvecklingen i världen.

Möjligheterna att köpa in ryskt vaccin via EU har sannolikt komplicerats av att utrikesminister Lavrov meddelat att Ryssland inte längre anser sig ha någon relation med unionen. Det är genom EU som Sverige huvudsakligen verkar för att få tillgång till vacciner.

Förutom de gravt försämrade relationerna mellan EU och Ryssland kompliceras nu situationen ytterligare av att det framkommit tveksamheter kring de studier om det ryska vaccinet Sputnik V som publicerats i tidskriften the Lancet.

Det som nämnts ovan om Ryssland gäller i flera avseenden även i fråga om Sveriges relation till Kina. Det finns anledning att kritisera Kinas behandling av oliktänkande, dess brist på demokrati och dess behandling av vissa nationella minoriteter. Samtidigt är det viktigt att inte framkalla ett okontrollerat handelskrig, vilket skulle kunna skada den ekonomiska globala utvecklingen och den globala säkerheten.

I ljuset av att Sverige lider fortsatt brist på vaccin mot covid-19 och att frågor kring patientsäkerheten beträffande Astra Zenecas vaccin kvarstår, anser jag det nu befogat att återkomma med en kompletterande fråga.

Med anledning av detta vill jag fråga utrikesminister Ann Linde: 

 

Anser ministern, givet att Ryssland förefaller ha fryst kontakterna med EU samt de allt kyligare relationerna med Kina, och med hänsyn tagen till dels behovet av att inte öka motsättningarna mellan västvärlden och Kina respektive Ryssland, dels Sveriges behov av coronavaccin, att Sverige nu bör agera i direktkontakt med Ryssland och/eller Kina för att antingen efter formellt godkännande eller nödgodkännande få tillgång till ytterligare vaccin mot covid-19 från dessa båda länder?