Fråga 2020/21:2315 Handlingsutrymmet för extremistiska rörelser

av Marléne Lund Kopparklint (M)

till Statsrådet Mikael Damberg (S)

 

Den pågående pandemin har inneburit nya sårbarheter som utnyttjas av både främmande makt och våldsbejakande extremister. Främmande makt bedriver desinformation och visar intresse för nya sektorer. Samtliga våldsbejakande extremistmiljöer använder pandemin i sin propaganda och knyter den till ideologiska argument.

Attentatshotet från den våldsbejakande islamistiska och den våldsbejakande högerextremistiska miljön är fortsatt förhöjt. Samtidigt finns ett långsiktigt hot mot demokratin där samtliga tre extremistmiljöer genom hot och våld hindrar människor från att utöva sina demokratiska fri- och rättigheter.

Detta pekar Säkerhetspolisen på i sin årsbok 2020. Man konstaterar att säkerhetshoten mot Sverige bedöms fortsätta öka de närmaste åren och att hotet kommer från både främmande makt och våldsbejakande extremism.

De som angriper har fått ökade tillgångar som också stöds av samhällets digitalisering och polarisering. Polarisering i samhället och den polariserande retoriken bidrar till extremistmiljöernas tillväxt. Bidrag i form av offentliga medel ökar handlingsutrymmet, och ny teknik ger våldsbejakande extremistmiljöer större möjligheter att dolt bedriva säkerhetshotande verksamhet. Det förekommer också glorifiering i sociala medier vad gäller attentat.

Gränsen mellan våldsbejakande kontra icke våldsbejakande extremism har blivit alltmer diffus.

Med hänvisning till detta vill jag fråga statsrådet Mikael Damberg:

 

Vilka åtgärder ämnar statsrådet vidta för att motverka det handlingsutrymme som extremistiska rörelser får genom offentliga bidrag?