av Pål Jonson (M)
till Försvarsminister Peter Hultqvist (S)
Den 25 januari i år presenterades nyheten att Försvarets materielverk hade tecknat ett avtal med Saab gällande produktdefinitionsfas för nästa generations korvetter till den svenska marinen, Visby Generation 2.
Det är angeläget att arbetet med att anskaffa nya ytstridsfartyg till marinen nu har påbörjats. Moderaterna var drivande i försvarsförhandlingarna kring behovet av nya ytstridsfartyg. Marinens materiel är ålderstigen, och det är viktigt att konkreta steg tas för att rusta inför framtiden.
Dagens Visbykorvetter är ett effektivt korvettsystem som är väl anpassat för förhållandena i Sveriges närområde. Det faktum att de nuvarande Visbykorvetterna kommer att tillföras robotluftvärn kommer ytterligare att förbättra deras användbarhet.
Anskaffningen av de Visbykorvetter marinen har i dag omgärdades dock av allvarliga problem. Projektet blev flera år försenat, drabbades av tekniska problem och blev dyrare än den ursprungliga bedömningen. Regeringen fattade beslut om att anskaffa sex fartyg, men fördyringarna ledde till att bara fem till slut levererades, flera år senare än vad som var tänkt.
Det finns följaktligen viktiga lärdomar att dra från utvecklingen av Visbyprojektet för att undvika att göra samma misstag för nästa generations ytstridsfartyg. Mot bakgrund av det allvarliga säkerhetsläge som Sverige står inför i dag och de stora materielbehov som finns i hela Försvarsmakten måste riskerna vid nya materielprojekt minimeras.
Med anledning av detta vill jag fråga försvarsminister Peter Hultqvist:
Vilka lärdomar kan dras från utvecklingen av den första generationen Visbykorvetter för att undvika fördyringar och försenade leveranstider inför anskaffningen av nästa generations ytstridsfartyg?