Fråga 2020/21:2236 Åtgärder mot betygsinflation

av Jörgen Grubb (SD)

till Utbildningsminister Anna Ekström (S)

 

Vi har en oroväckande hög betygsinflation i den svenska skolan – framför allt i grundskolan. Påståendet baseras på den mest säkerställda jämförelse man kan göra, nämligen skillnaden i resultat på de nationella proven i årskurs 9 jämfört med erhållet slutbetyg.

Betygen i matematik visar sig kunna vara uppemot 40 procent högre än det nationella provresultatet, tätt följt av ämnet svenska med uppemot 30 procent högre betyg. Diskrepansen är något högre i skolor med kommunal huvudman, men uppseendeväckande skillnader finns även för vissa enskilda huvudmän. Det ska också nämnas att det finns många skolor, oavsett huvudman, som inte uppvisar betygsinflation, och det måste vara den väg de övriga skolorna måste närma sig.

Betygsinflation bär med sig flera problem som i slutändan drabbar elever, lärare och vårdnadshavare. Om betygen inte speglar elevernas faktiska kunskaper blir det svårt att veta hur elevernas förutsättningar i olika skolor ser ut och vilka insatser som behövs för att höja skolresultaten. Dessutom visar nationella analyser att elever som går i skolor med generös betygsättning i förhållande till nationella prov i genomsnitt klarar sig sämre på gymnasiet än elever som fått samma betyg men gått på skolor med en mindre generös betygsättning. Eftersom betygen avgör vilken gymnasieskola eleven kommer in på kan betygsinflation leda till att elever med sämre kunskaper konkurrerar ut elever med bättre studieförutsättningar. Det är djupt orättvist, och man kan konstatera att betygsinflationen är ett allvarligt problem.

Med anledning av detta vill jag fråga utbildningsminister Anna Ekström:

 

Anser ministern att rådande betygsinflation är ett problem och, i så fall, hur avser ministern att agera för att stävja den betygsinflation som i dag råder?