av Magnus Jacobsson (KD)
till Statsrådet Anders Ygeman (S)
Med anledning av Parisavtalet har Sverige beslutat om att ha nettonollutsläpp av klimatgaser år 2045. Vi har målsättningen att vara det första fossilfria välfärdslandet i världen. Digitalisering av processer inom leverantörskedjor har god potential att bidra till att uppfylla dessa mål. En sektor med stor energi- och materialanvändning med inverkan på förutsättningarna att nå våra miljömål, är bygg-, anläggnings- och fastighetssektorn.
För att säkerställa uppsatta miljömål ställs det vissa krav gällande miljöpåverkan vid upphandling och dessa ska enkelt kunna följas upp. Dessa miljödata begärs i högre utsträckning än tidigare av ett flertal aktörer från olika delar av värdekedjan. Kraven på denna typ av data från flera håll blir kostnadsdrivande, och vår konkurrenskraft undermineras kraftigt. Digitala plattformar inrättas för rapporteringen men görs självständigt och oberoende av varandra. För just bygg-, anläggnings- och fastighetssektorn, där leverantörskedjorna är långa och komplexa, blir situationen just nu allt mer svår att hantera.
Data som efterfrågas mellan parterna är inte bara miljödata utan också andra affärsrelaterade parametrar som i dag med analogt arbetssätt skapar kostsam administration. Andra branscher har lärt sig att utnyttja digitaliseringens verktyg för att samla data och spara administration till produktivitetsökningar. Byggbranschen har ett stort behov av produktivitetsökningar efter många årtionden då detta i stort sett saknats.
Det behövs en nationell samordning av de data som kravställs från myndigheter. Annars är det risk för en fragmentisering som gör att digitaliseringens vinster uteblir. Det går att notera hur myndigheter som Upphandlingsmyndigheten och Naturvårdsverket i närtid mottagit uppdrag med byggbranschen som målgrupp där det föreligger risk för överlappning. Större kommuner utvecklar också krav gentemot branschen med samma syfte.
Det behövs en nationell ansats för att erbjuda en samlad plattform under gemensamma standarder och mallar för att dataflödet ska bli effektivt. Då kan klimatkrav sedan på ett effektivt sätt användas i offentlig upphandling så att våra klimatmål kan uppnås samtidigt som produktiviteten i branscherna förstärks. Om man inte samordnar detta nu finns en överhängande risk att vi bygger in oss i en rad olika fragmentiserade kravställningar, system, sätt att arbeta och rapportera.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Anders Ygeman:
Vilka åtgärder tänker statsrådet vidta för att miljödata och andra affärsrelaterade data inom bygg-, anläggnings- och fastighetssektorn ska kunna ha enhetliga kravställningar och en gemensam standard, för att inte den digitalisering som skulle kunna skapa nya förutsättningar för effektivisering och måluppfyllnad, i stället blir en belastning för branschen?