av Kjell-Arne Ottosson (KD)
till Statsrådet Anna Hallberg (S)
Under flera tillfällen under den pågående pandemin har jag lyft olika aspekter kring de stängda gränserna mellan Sverige och våra grannländer. Jag har i huvudsak lyft problem för försörjning och arbetsmarknadens funktionssätt i gränsregionerna.
Jag vill dock med denna fråga uppmärksamma situationen för familjependlare, särbofamiljer eller barn vars föräldrar är skilda och bor på var sin sida om gränsen. Många gånger handlar det om veckopendling för att barn och föräldrar ska kunna träffas under helgerna.
Både Sverige och Norge har undantagsregler för medborgare som korsar gränsen för umgänge/samvaro med barn. Men reglerna kontrasterar mot varandra, och om man ska förhålla sig till båda länders förskrifter om testning och karantän är det inte möjligt att arbeta och försörja sig då all tid går till tester och karantän vid veckopendling. De dyra obligatoriska test som står till buds innebär också en ekonomisk och därmed exkluderande regel. Enligt till exempel norska covid19-föreskriftens undantag § 6d ska en person sitta i karantän tills ett negativt PCR-test tagits tidigast tre dagar efter inresan i Norge. Utländska medborgare ska visa upp ett max 48 timmar gammalt negativt covid19-test vid ankomsten till Sverige. Vid inresa till Norge ska test tas vid gränsen. Efter inresa till Sverige gäller att testa sig så snart som möjligt efter ankomst och testa sig igen på dag 5 samt stanna hemma i sju dagar. Att kombinera detta med att upprätthålla ett arbete eller företag är minst sagt svårt.
De båda ländernas regelverk saknar samordning och en vägledning till familjer så att undantagsregeln blir möjlig att tillämpa i praktiken. Som det är nu kan inte barn och föräldrar träffas.
I ljuset av barnkonventionen finns anledning att beakta barnperspektivet och att verka för en snar samordning mellan ländernas regelverk. De veckopendlande arbetarnas regler om att kunna uppvisa ett negativt test var sjunde dag borde kunna tjäna som förebild.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Anna Hallberg:
Vilka initiativ är statsrådet beredd att ta för att tillsammans med våra grannländer samordna reglerna kring gränspassage för umgänge/samvaro med barn?