av Martina Johansson (C)
till Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)
Sjuktalen har sjunkit de senaste åren, men det finns fortfarande många människor som står utanför arbetsmarknaden på grund av att de behöver stöd på arbetsmarknaden. Att vara fast i aktivitetsersättning eller sjukersättning på grund av att man inte får det stöd som behövs för att nå arbetsmarknaden leder till försämrad livskvalitet, låga inkomster och, i längden, en låg pension.
Det finns även de som står långt från arbetsmarknaden men som av Försäkringskassan bedöms ha arbetsförmåga för ett normalt förekommande arbete. När de skriver in sig på Arbetsförmedlingen bedöms deras arbetsförmåga för låg för att de ska kunna ta ett arbete. Detta beskrivs bland annat i ISF:s rapport Variationen inom aktivitetsersättningen.
Att inte få rätt stöd av våra två stora myndigheter som ansvarar för detta skapar otydlighet och gör att individer far illa och inte förstår bedömningarna. Det gör att förtroendet för socialförsäkringarna minskar, och framför allt skapar det ett utanförskap för dessa individer.
Det är viktigt att bland annat Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen samverkar och söker individuella lösningar för att fler ska nå arbetsmarknaden och skapa sig ett bättre liv och en bättre livsinkomst.
Min fråga till statsrådet Ardalan Shekarabi är:
Vilka åtgärder kommer statsrådet och regeringen att vidta för att säkerställa att Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen ökar sin samverkan och ser till varje individs förutsättningar?