av Saila Quicklund (M)
till Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S)
Svensk arbetsmarknad ställer i dag så höga krav på medarbetarna att en stor grupp människor inte kommer in. Ett av regeringens stora tillkortakommanden den förra mandatperioden var oförmågan att, ens i brinnande högkonjunktur, se till att fler som stod utanför kunde träda in på arbetsmarknaden. Vi hade i slutet av 2019, det vill säga i slutet av en lång högkonjunktur, en långtidsarbetslöshet på 150 000 personer som nu ökar snabbt och enligt Arbetsförmedlingens prognoser kan nå 300 000 personer till sommaren. Utifrån den senaste statistiken hade 27,2 procent av gruppen långtidsarbetslösa en eller flera registrerade funktionsnedsättningar. Vi vet sedan tidigare också att Arbetsförmedlingen ofta har brustit i att uppmärksamma, utreda och registrera funktionshinder, så mörkertalet är sannolikt stort. Detta gör att gruppen funktionshindrade är en av de största grupperna bland långtidsarbetslösa. Ett funktionshinder innebär tyvärr ofta att förankringen på arbetsmarknaden blir skör. Man är helt enkelt den som får gå först när det blir tuffare tider, och man har större risk att fastna i långtidsarbetslöshet.
I Sverige finns i dag två system för att hjälpa människor med funktionshinder att få en förankring på arbetsmarknaden.
Det första är systemet för med lönebidrag i olika former, som är öppet för alla arbetsgivare som anställer personer med nedsatt arbetsförmåga på grund av funktionshinder. Lönebidrag utgår med en av arbetsförmedlingen bestämd procentsats av lön inklusive sociala avgifter. Beräkningen av procentsatsen ska utgå från anpassningsbehov och nedsättning i arbetsförmågan, det vill säga stora svårigheter hos den anställde förväntas ge högre bidrag. Den framräknade procentsatsen räknas dock bara på lön upp till 20 000 kronor per månad, vilket i många branscher inte är förenligt med kollektivavtal. Arbetsförmedlingen har också i uppdrag att försöka sänka stödet vid varje omprövning.
Det andra är systemet med merkostnadsersättning till Samhall. Här får Samhall ett anslag på drygt 6,5 miljarder kronor för 2021. Antalet lönetimmar som Samhall Aktiebolag ska ställa till förfogande uppgår för 2021 till 32,84 miljoner för skyddat arbete och 3,26 miljoner för lönebidrag för utveckling i anställning. Här finns alltså inte någon koppling mellan graden av funktionshinder, utan ersättningen per timme är samma för alla som anvisas till Samhall. Stödet ligger också fast under hela tiden personen är anställd, utan krav på sänkning. Utöver detta får Samhall också, såvitt jag förstår, ersättning från Arbetsförmedlingen för lönebidrag för utveckling i anställning på samma sätt andra i ovanstående system.
Utifrån den nu pågående debatten om att Samhall inte längre finns till för dem med störst svårigheter är min fråga till arbetsmarknadsminister Eva Nordmark:
Vad innebär Samhalls merkostnadsersättning i kronor per heltidsanställd med funktionshinder inom uppdraget för skyddat arbete respektive inom uppdraget för lönebidrag för utveckling i anställning?