av Clara Aranda (SD)
till Socialminister Lena Hallengren (S)
Funktionen för att anmäla Lex Sarah till Inspektionen för vård och omsorg har enligt uppgift legat nere mellan perioden 17 november 2020 till 26 januari 2021, vilket myndigheten har informerat om på sin hemsida. Avbrottet har inneburit att samtliga anmälningar som inkommit under perioden inte har sparats och således inte kommit till myndighetens kännedom. Det har även kommit till vår vetskap att det för bland annat Region Västmanland inte skickats ut information gällande detta it-avbrott. Under rådande coronakris och mot bakgrund av att det i snitt lämnas in cirka 100 anmälningar i månaden är detta mycket allvarligt.
Vid en genomgång av Inspektionen för vård och omsorgs årsredovisningar, Riksrevisionens rapport (RiR 2019:33), regleringsbrev samt Statskontorets rapport (2015:08) framkommer det en del bekymmersam information. Riksrevisionens rapport 2019:33 visar bland annat att regeringen inte ger myndigheten nödvändiga förutsättningar för att kunna genomföra sitt uppdrag. Riksrevisionen pekar också på att regeringen inte har hanterat myndighetens budgetförfrågningar på ett lämpligt sätt, vilket har resulterat i att myndigheten fått ojämnt fördelade resurser över tid. Det har i sin tur inneburit hög personalomsättning, problem med att fokusera insatser och svårigheter i att skapa goda förutsättningar för personalplanering.
Under perioden 2017–2019 bedrev myndigheten ett omfattande it-projekt. Det framkommer i intervjuer som Riksrevisionen har gjort att digitaliseringsarbetets komplexitet och arbete underskattats från ledningens håll. Ytterligare framkommer det att Riksrevisionen rekommenderar regeringen att systematiskt följa upp IVO:s arbete med it-utveckling och digitalisering. Detta eftersom det är en hög personalomsättning, systemen är komplicerade och kraven på driftsäkerhet är höga.
I regleringsbreven för 2020 och 2021 har regeringen lagt fram tydliga mål inom en rad olika områden. Däremot nämns ingenting om uppföljning av digitaliseringsarbetet, vilket framgick av Riksrevisionens rekommendationer.
I Riksrevisionens enkät till Inspektionen för vård och omsorg (RiR 2019:33) framgår det att en majoritet av myndighetens tillsynsärenden initieras av anmälningsärenden, vilket gör att it-avbrottet är av mycket allvarlig karaktär. Ett av huvudsyftena med skapandet av Inspektionen för vård och omsorg var att stärka tillsynen och skapa en ny myndighet som inte drogs med samma driftsproblem som Socialstyrelsen.
Resultatet av Riksrevisionens rapport pekar på att utvecklingen går trögt och att regeringen haft ett generellt ointresse att följa upp myndighetens arbete.
I regeringens skrivelse till RiR 2019:33 framgår det att regeringen med hänvisning till myndighetsförordningen menar att Inspektionen för vård och omsorg själva ansvarar för it-driften och att myndigheten ska återrapportera till regeringen hur arbetet fortlöper. Regeringen avslutar skrivelsen med att myndigheten och regeringen ska föra en dialog om hur arbetet fortlöper mot bakgrund av Riksrevisionens och Statskontorets rapporter. Med tanke på det ytterst allvarliga it-haveri som skett går det rimligtvis att ställa sig frågan om någon sådan dialog ägt rum.
Av den anledningen vill jag fråga socialminister Lena Hallengren följande:
Har ministern tagit något initiativ till en analys för att granska effekterna av it-avbrottet?