av Eric Palmqvist (SD)
till Statsrådet Jennie Nilsson (S)
År 1971 infördes transportbidraget för att kompensera för avståndsrelaterade kostnadsnackdelar som drabbar företag i de fyra nordligaste länen. Ett av de ursprungliga syftena med bidraget var dessutom att stimulera till en höjd förädlingsgrad på de varor som företagen som åtnjuter bidraget producerar.
Bidraget fyller 50 år under 2021 och har under senare år uppgått till omkring 350–450 miljoner kronor årligen.
Välriktade ekonomiska stöd till näringslivet kan vara motiverade men måste utvärderas fortlöpande i syfte att säkerställa att skattebetalarnas pengar används på ett ansvarsfullt och på ett sätt som ger god effekt.
Riksrevisionen har i sin granskningsrapport Transportbidraget – bristande underlag och oklar måluppfyllelse (RiR 2021:2) kommit fram till slutsatsen att det är oklart i vilken utsträckning bidraget i sin nuvarande form faktiskt bidrar till den regionala utvecklingen. Vidare att det inte heller går att avgöra om bidraget leder till en ökad förädlingsgrad hos de företag som tar emot bidraget. En annan av Riksrevisionens slutsatser av granskningen är att regeringen behöver se över sina krav och rutiner kopplade till transportbidraget.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Jennie Nilsson:
Hur ser statsrådet på transportbidragets nuvarande utformning och den kritik mot detsamma som Riksrevisionen för fram i sin rapport, och avser regeringen att genomföra en översyn av transportbidragets utformning?