av Marléne Lund Kopparklint (M)
till Näringsminister Ibrahim Baylan (S)
Som riksdagsledamot är det viktigt att lyssna på människor som lever ute i ”verkligheten” och som ropar på hjälp från oss förtroendevalda. I samband med digitala verksamhetsbesök tillsammans med Värmlandsbänken, har vi fått tagit del av butikers verklighet, bland annat från en butiksägare som driver flera klädbutiker i Karlstad, Uddevalla, Skövde och Lidköping. Just denna butiksägare beskriver problem som stötts på när det gäller regeringens stödåtgärder som riktats till företagare under pandemin.
Jag tycker att det är viktigt att butiksägarens beskrivning av sin verklighet som näringsidkare delges regeringen men också att regeringen svarar på viktiga frågor utifrån problembilder som beskrivs.
Här följer några delar som butiksägaren fört fram: Butiksägaren och hans kompanjon har sedan år 1998 byggt upp sin verksamhet, och de marknadsför flera kända varumärken och har expanderat successivt. Under pandemiåret 2020 tog det dock stopp över en natt och den 12 mars tappade verksamheten 60 procent av intäkterna. Butiksägaren och hans kompanjon har under året kämpat för att hålla igång verksamheten och för att få behålla personalen, men det har varit otroligt tufft. Trots korttidsarbete har man tvingats varsla delar av personalen. Butiksägaren ansökte redan i mars om korttidsarbete (KTA) för personalen för att kunna rädda jobben.
Det som blev tydligt i processen med Tillväxtverket var att det inte har kunnat hantera det stora antalet ansökningar som kommit in på kort tid. Första omgången fungerade bra med snabba besked och ganska snabb utbetalning men sedan visade hanteringen stora brister ur ett företagarperspektiv.
Butiksägaren beskriver flera problem som han har stött på när det gäller kontakten med Tillväxtverket. När man ska söka för en ny period för 2021 blir fortfarande december 2019 jämförelsemånaden för butiksägarens företag eftersom regelverket ger att jämförelsemånad ska vara tre månader före första permitteringsmånad. Praktiskt kan detta verkligen slå snett för företagare och anställda. Om det tillkommit nya medarbetare som till exempel ersätter föräldralediga eller studielediga ordinarie medarbetare så gäller inte korttidspermittering. I butiksägarens fall finns det sju personer som är ersättare och har tjänstgöring på 80 procent. De får inte korttidspermitteras alls eftersom de inte jobbade år 2019. Det som då hänt är att butiksägaren tvingas säga upp dem på grund av arbetsbrist och de blir i stället arbetslösa. Både butiksägaren som arbetsgivare och fackliga företrädare är överens om hur negativt detta blir. Borde inte fler jobb kunna räddas och bibehållas genom att även ersättare kan permitteras?
Butiksägarens berättelse är inte på något sätt unik. Detta är en verklighet som många företagare får uppleva i dessa tider då de verkligen behöver råd och tillgång till stödåtgärder. Det här är inte acceptabelt. Vi måste värna om våra företagare och stötta dem på bästa sätt.
Med hänvisning till detta vill jag fråga näringsminister Ibrahim Baylan:
När Tillväxtverkets bedömningar visar sig få motsatt effekt för vissa företag, vilka åtgärder ämnar ministern vidta för att göra justeringar så att reglerna uppfyller sitt syfte?