av Ann-Sofie Alm (M)
till Finansminister Magdalena Andersson (S)
För snart fyra år sedan beslutade en enig riksdag om Sveriges livsmedelsstrategi. Syftet med strategin är att öka svensk livsmedelsproduktion genom att öka innovationskraften och öka lönsamheten för svenskt lantbruk.
I dag skapar varje lant- och jordbrukare en rad jobb i form av köpta tjänster, producerade varor, transporter och förnödenheter samt i vidareförädling och dess kringtjänster. Jordbruks- och livsmedelssektorn sysselsätter cirka 115 000 personer, och denna livsmedelsindustri finns i 285 av landets 290 kommuner. Omkring 40 procent av de anställda i livsmedelsindustrin har sin arbetsplats i en kommun med färre än 25 000 invånare. Svensk matproduktion är därför helt avgörande för en levande landsbygd, biologisk mångfald, öppna landskap och arbetstillfällen i hela landet.
Svensk livsmedelsexport har de senaste åren ökat markant, och värdet uppgår i dag till cirka 70 miljarder. Medvetenheten om hur mat produceras har även ökat efterfrågan på svenskproducerad mat här hemma i Sverige.
Men fortfarande är varannan tallrik mat som serveras i Sverige importerad.
För en fortsatt positiv utveckling krävs att regering och myndigheter aktivt arbetar för att stödja och underlätta för företagen att nå olika exportmarknader.
I livsmedelsstrategins handlingsplan finns det goda exempel på åtgärder som finansieras av statsbudgeten, men ändå har inte livsmedelsproducenterna sett någonting på gårdsnivå, vilket är en nödvändighet för att öka svensk livsmedelsproduktion. Det måste bli mer lönsamt att producera livsmedel i Sverige.
Min fråga till finansminister Magdalena Andersson är därför:
Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att de stöd som finansieras via statsbudgeten på ett mer effektivt sätt ska nå livsmedelsproducenterna?