Fråga 2020/21:1921 Hantering av beredskapspengar

av Markus Wiechel (SD)

till Statsrådet Anders Ygeman (S)

 

Dagens Nyheter har i en artikelserie berättat om hur energiminister Anders Ygeman (S) i hemlighet har lyckats tilldela miljardbelopp av nationella elberedskapspengar till ett privat företag i syfte att lösa elproblemen i Stockholm. Något som Sverigedemokraterna uppmärksammade redan i höstas.

Vad har då hänt? På en presskonferens rapporterades att den tilltänkta investeringen som skulle lösa delar av elbristen skulle betalas av Stockholm Exergi och att elnätsbolaget Ellevio sedan skulle betala en del genom ett högre pris för elen. Detta var dock inte sant utan villkoren för systemet kom att fattas i en hemlig uppgörelse som Ygeman deltog i och halva kostnaden (1 miljard kronor) skulle bekostas med hjälp av pengar från den nationella elberedskapen.

Elbristen har bland annat orsakat stopp av nödvändiga byggnationer, varför det är förståeligt att regeringen önskade lösa problemen. Problemet är bara att den tänka lösningen är upp emot fyra gånger så dyr som alternativen, och pengarna tas som bekant från den nationella beredskapen – ytterst oansvarigt i fredstid. Därtill vet vi hur sittande regering gör vad den kan för att trots rådande omständigheter stänga befintliga, tillförlitliga, välfungerande och fossilfria energikällor i form av kärnkraftsreaktorer – enbart av ideologiska skäl.

Det som framkommit är illa nog. Det är således också illa att statsrådet agerat på ett sätt som närmast kan beskrivas som ministerstyre samtidigt som man brutit mot ett antal regler. Förvaltningslagen fastslår att tilldelning av medel måste vara rimlig och proportionerlig.  Enligt elberedskapslagen får Svenska kraftnät dessutom endast besluta om elberedskapsåtgärder – inte allmän upprustning där kostnaden överstiger själva elberedskapsåtgärderna. Därtill finns en bindande EU-förordning för nödsituationer och återuppbyggnad, ER, där man bryter mot två artiklar. I artikel 23.3 står att gedigen analys av nätens egenskaper ska göras innan man bestämmer anläggningar. I artikel 23.6 står att åtgärder ska vara ”ekonomiskt effektiva” och att ”endast sådana åtgärder som är nödvändiga ska aktiveras”.

Efter Dagens Nyheters gräv har statsrådet Ygeman dragit tillbaka det tilltänkta elnätsförslaget. Det är naturligtvis positivt, även om hela förfarandet kring detta innebär att det finns en rad frågetecken. Statsrådet Ygemans roll i den tidigare så kallade it-skandalen med Transportstyrelsen har gjort att förtroendet för honom, beträffande rikets nationella säkerhet, inte minst i kris, redan är skadat. När detta sker, där man i strid mot diverse bestämmelser tänkt använda sig av medel tillägnad den nationella krisberedskapen, ökar knappast förtroendet.

Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga statsrådet Anders Ygeman:

 

Delar statsrådet bedömningen att åtgärden var i strid med gällande regelverk för att använda nationella krisberedskapspengar, och på vilka fakta och omständigheter motiverar statsrådet i så fall att initiativet ändå togs under en tid då Sverige inte befann sig i krig eller annan nationell kris?